Annons

Riktlinjer ska utjämna skillnader mellan landsändar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bröst-, prostata- och kolorektalcancer spikas i december. En målsättning är att patienter ska få liknande vård och tillgång på läkemedel oavsett var i landet man bor. En annan att verkningslösa insatser och metoder ska bort.

26 sep 2006, kl 18:52
0

Hans Starkhammar, docent och överläkare i Linköping och ordförande i Socialstyrelsens gemensamma prioriteringsgrupp för de nationella cancerriktlinjerna, ser arbetet som en del i en demokratisering av sjukvården.

– Det är inte demokratiskt idag, när det kan vara stora skillnader i handläggningen på olika sidor av en länsgräns. Vi vill uppnå en mer evidensbaserad och kostnadseffektiv vård i hela landet, oavsett var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig.
Det betyder bland annat att gradera vårdinsatser efter sjukdomens svårighetsgrad, förväntade effekter, kostnadseffektivitet och vetenskaplig evidens, och ur det ta fram prioriteringar och kvalitetsindikatorer som är gemensamma för hela landet.

Förändrad inställning

Det finns olika typer av riktlinjer idag ute i sjukvården, men oftast i form av vårdprogram nästan av kokbokskaraktär, menar Hans Starkhammar. Dessa varierar mycket, både i kvalitet och i omfattning.

– Dagens vårdprogram är inte baserade på prioriteringar. Vi vill få in en större vetenskaplig tyngd och täcka hela vårdkedjan ur alla aspekter.

Det betyder att man lyfter fram även andra kvalitetsindikatorer med andra aspekter än de rent medicinska, såsom omhändertagande, väntetider, ledtider och patientens upplevelser.

– Vi skulle kunna ha många flera indikatorer än de vi tar upp. Vi vill i dagsläget inte bygga upp nya organisationer utan strävar efter att arbeta med de nätverk och register som redan finns.
Under arbetets gång har inställningen till nationella cancerriktlinjer ute i landet förändrats. Initialt möttes arbetsgrupperna med viss skepsis. Kommentarer som ?vi har ju redan våra vårdprogram?, och ?ska det verkligen behövas? hörs inte längre.

– Idag finns det en stor enighet att man vill vara med i arbetet, och andra cancergrupper utanför de tre berörda har också velat vara med, säger Hans Starkhammar.

Börjat rycka upp sig

Riktlinjerna lyfter fram vad som ska göras och vad som inte ska göras.

– Jag tycker att vi märker skillnad redan idag. Landsting som ligger efter i tankegångarna känner att de inte mår bra av att ha ögonen på sig och har faktiskt börjat rycka upp sig.

Att uppnå full effekt tar säkert några år, tror han. De viktiga sakerna kommer däremot att gå snabbt, såsom läkemedelsanvändning, handläggning av prostatacancer och att plocka bort vissa operationsmetoder.

Riktlinjerna är nu ute på remissrunda och antas i början av december av Socialstyrelsen. Däremot har inte Socialstyrelsen något ansvar för implementeringen av riktlinjerna – det lämnas upp till sjukvårdsregionerna själva.