Professionerna samarbetar för bättre följsamhet

Abla innebär en treårig satsning på bättre följsamhet där en läkare, en apotekare och en sjuksköterska ska arbeta för att förbättra den i dag dåliga följsamheten. Trots att uppgiften är gigantisk är trion optimistisk.

17 mar 2003, kl 16:37
0

Tre personer i Abla III ska nu förverkliga de mål som togs upp i de tidigare utredningarna Abla I och II. Där beskrevs det dystra utgångsläget utifrån både internationella och svenska studier som visar att följsamheten vid långtidsmedicinering är högst 50 procent. Trion som nu ska gå från ord till handling är läkaren Rickard Fuchs, apotekaren Sune Pettersson och sjuksköterskan Inger Nordström Torpenberg.
Det treåriga projektet finansieras av Landstingsförbundet och leds av en styrgrupp med representanter från Läkaresällskapet, Nepi samt Sjuksköterskeföreningen.
Gruppen började sitt arbete i oktober förra året och har nu lagt upp en handlingsplan och börjat resa runt till landets läkemedelskommittéer.
?Den första tiden handlar mycket om att förankra arbetet ute i vården, säger Inger Nordström Torpenberg. Det första vi gjorde var att ta kontakt med alla läkemedelskommittéer för att bli inbjudna till dem. Många kommittéer har redan följsamhetsgrupper och vi hoppas att fler ska följa efter. Där kan man göra lokala studier av nuläget och komma med konkreta förslag på förbättringar.
Sune Petterson har tidigare arbetat mycket med läkemedelsanvändning och äldre och har i tolv år varit med i läkemedelskommittén i Sörmland. Trots att det är en gigantisk uppgift och tidigare försök har visat nedslående resultat tror han mycket på projektet.
? Det finns en fantastisk möjlighet att bidra till bättre behandlade patienter även om vi bara lyckas lite grann med det här, säger han.
Det gruppen med sina begränsade resurser ? tre miljoner kronor per år i tre år ? kan bidra med är att stimulera och initiera, att vara bollplank och starta nätverk, menar han.
?Helt klart är det tveksamt om pengarna räcker och det är möjligt att vi får jaga pengar under projektets gång. Eftersom det finns så stor potential i det här borde fler ha varit intresserade och satsat pengar, säger Sune Petterson.

Tiden är mogen
Samtidigt kan den allmänna bristen på pengar öka möjligheterna att lyckas. Ekonomiska realiteter gör att kostnadsansvaret för läkemedel flyttas ända ut till den enskilde läkaren. Det gör att man är mer mottaglig för argument om hur man får en bättre läkemedelsanvändning, menar Sune Petterson.
Det är ganska nytt att de tre professionerna samverkar i ett projekt, även om man har haft lokala läkemedelsteam på vissa vårdcentraler och kliniker.
Det är viktigt att öka informationsutbytet mellan professionerna menar Rickard Fuchs. Hans intresse för följsamhetsfrågor väcktes när han under några år arbetade med läkemedelsinformation till allmänläkare på Karolinska sjukhuset.
?I Abla ska vi arbeta för att förskrivarna ska ta mer hjälp av sjuksköterskor och apotekare när det gäller att förstärka den information vi ger. Läkarens viktigaste uppgift är att få patienten delaktig i läkemedelsbehandlingen, att utveckla samsynsbegreppet, säger Rickard Fuchs.
Många patienter är till exempel väldigt rädda för biverkningar och det kan påverka följsamheten negativt. Där är det viktigt att alla professioner ger samma information.
?Om man ska ta ett läkemedel i 20 år måste man kunna relatera till risken för biverkningar på lång sikt, annars kommer man inte att vilja ta sina läkemedel. Det är slutligen patienterna själva som väljer om de ska ta sina läkemedel, säger Sune Pettersson.

Att ändra beteende
Inger Nordström Torpenberg har tidigare arbetat med tobaksprevention och det är något som hon tror kan vara till nytta i Abla-projektet.
?När man jobbar med att motivera människor så gäller det att göra patienten delaktig. Man måste vara en diskussionspart till patienten så att den själv kan fatta beslut om att ändra beteende, säger hon.
I projektet arbetar man med långtidsmedicinering och här är sjuksköterskans roll att följa upp olika behandlingsresultat. När patienten kommer för att kontrollera sitt blodtryck eller blodsocker har sköterskan stor möjlighet att prata om läkemedlet.
I projektet kommer man att arbeta med frågor som vad som händer om man upptäcker att patienten inte tar sin medicin, om proverna visar dåliga värden, hur det kan bli bättre, vad apoteket kan göra samt hur sjuksköterskor och farmacevter kan återföra information till läkaren.

Bred informationskampanj
Under 2003 kommer man att genomföra ett antal olika informationsinsatser för att sprida kunskap om hur följsamheten är idag och vilka följder det får. Det gör man med en bred informationskampanj med pressreleaser, broschyrer, affischer och artiklar om verksamheten.
Man ska också sätta upp en hemsida under våren och uppvakta grupper som kan hjälpa till att sprida budskapet, som olika patientföreningar och PRO.
Det ska göras en receptinsamling på en del apotek nu och om tre år för att se om följsamheten har blivit bättre.
?Vi gör också en enkätundersökning till våra professioner för att se hur mycket de vet om detta och vad de tycker, säger Inger Nordström Torpenberg.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng