Annons

God följsamhet ger företagen god lönsamhet

Läkemedelsföretagen i Sverige anser att ansvaret för god följsamhet är delat mellan sjukvården, industrin och patienterna. Några företag jobbar aktivt för att förbättra följsamheten genom olika projekt mot patienter och sjukvårdens personal.

17 mar 2003, kl 16:36
0

De svenska marknadsbolagen är medvetna om problemet med dålig följsamhet men deras arbete med det är begränsat. Samtidigt vill de att deras läkemedel ska användas på rätt sätt genom hela vårdkedjan. De flesta av dem underlättar användandet genom att ta fram läkar- och patientmaterial som informerar om sjukdomen och läkemedlet.
Många arbetar med utbildning till läkare och sköterskor. Men den stressade situation på sjukhus och vårdcentraler gör att informationen i många fall stannar hos läkaren.
Alla som Läkemedelsvärlden varit i kontakt med är överens om att ansvaret för god följsamhet är delat mellan sjukvården, industrin och patienten. Men flera menar att sjukvården har det största ansvaret.

Saknas svensk erfarenhet
Några företag väljer att gå ett steg längre. Pfizer tillhör de företag som arbetar mer aktivt med olika typer av följsamhetsprojekt, och som dessutom utvärderar dem.
I en studie utvärderas ett projekt som kallas ?En hjälpande hand ? om depression?. Den riktar sig till patienter med depression och består av fem utbildningshäften som ges till läkaren som i sin tur ansvarar för att de sänds ut till patienterna. Häftena skickas regelbundet under fem månader och är anpassade till de olika faserna i depressionspatientens behandling. Hälften av patienterna har fått utbildningsbreven och hälften har inte fått dem. Studien genomförs i samarbete med professor Lars von Knorring vid Uppsala Universitet.
? Genom studien vill vi utvärdera materialet eftersom det saknas svenska erfarenheter inom området, berättar Anna Käll, marknadschef på Pfizer.
Ett annat Pfizerprojekt är ?Läkaren som coach? där företaget satsar på utbildning av läkaren samt ett verktyg för att kunna underlätta kommunikationen mellan läkaren och patienten. Förebilden är idrottsvärlden och målet är att läkaren ska fungera som patientens coach och finnas tillhands för att peppa och stötta. Läkarens uppgift är också att utbilda patienten som måste förstå varför behandlingen har ordinerats, använda hjälpmedel och påminnelsesystem samt tala med läkaren och berätta om följsamhetsproblem.

Ökad försäljning
Samtliga tjänster och hjälpmedel är kostnadsfria för både sjukvården och patienten. För företagen, som tar kostnaden, är incitamentet en ökad försäljning.
? Visst är det så. Om vi inte trodde att vi tjänade pengar på det hade vi inte gjort det. Men det viktigaste är att patienten tar läkemedlet på rätt sätt, säger Christer Walderik, produktchef på Pharmacia för inkontinenspreparatet Detrusitol.
Pharmacia har satsat på ett projekt där de via sjukvårdspersonal erbjuder en brevskola till patienter som förskrivs Detrusitol. Breven skickas ut under tre månader och är anpassade till sjukdomen och behandlingen.
? Det är viktigt att sprida ut breven så att rätt information kommer vid rätt tillfälle, säger Christer Walderik.
Han menar att en upplyst patient som förstår sin situation också förstår varför det är viktigt att ta medicinen.
Samma linje är Glaxosmithkline inne på. De har satsat på en service de kallar GSK Support. Den går ut på SMS-påminnelser som skickas till mobiltelefonen till de patienter som använder företagets astma-, herpes- och rökavvänjningsläkemedel.
Magnus Bengtsson är distriktschef på Glaxosmithkline och den som drog igång GSK Support.
? Vi gjorde ett pilotprojekt på astmaområdet med två apotek i Göteborg. Det visade sig att de som fick SMS-påminnelser blev betydligt bättre på att ta sina doser än de som inte fick det.

Undervisar patienterna
Även Wyeth Lederle har en tjänst med daglig SMS-påminnelse för patienter på venlafaxin (Efexor). Via hemsidan contactus.org knappar patienten in preparatets varunummer och sitt mobilnummer.
En helt annan service erbjuder Wyeth Lederle för patienter med reumatoid artrit som står på etanercept (Enbrel).
? Vi har anställt tre sköterskor som åker runt i landet och undervisar patienter hur de ska injicera sitt läkemedel, berättar Christina Astrén Eriksson, informationschef på Wyeth Lederle.
Anne Charlotte Knutsson, informationschef på Astrazeneca i Sverige, nämner astmaområdet som exempel på vad företaget gör för att förbättra följsamheten.
? Där kan patienterna ladda ner och fylla i astmadagböcker och ta med till läkaren.
Hon nämner också områdena migrän och hjärta-kärl där Astrazeneca via hemsidor erbjuder specialriktad information till nyinställda patienter.
Fredrik Hed