Annons

Kunskap finns men engagemang saknas

Engagemanget för att arbeta med följsamhetsfrågor är lågt hos sjuksköterskor, läkare och farmacevter. Detta trots att de flesta har kunskaper om problemen med sig i bagaget från grundutbildningarna.

17 mar 2003, kl 16:36
0

Intresset för följsamhetsfrågor är ganska lågt på fakulteten. De anses som udda. Flumstämpeln sitter kvar trots att det nu är en vetenskapligt baserad verksamhet, säger Chris Bingefors, universitetslektor i farmakoepidemiologi på Uppsala universitet.
Även Abla-gruppen pekar i sina rapporter på att motivationen bland sjuksköterskor, farmacevter och läkare för arbete med följsamhetsproblematik är mycket lågt.
? Ingen har haft ambitionen att jobba med detta. Det finns inget engagemang, förklarar Lars G Nilsson, ordförande i stiftelsen Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.
En av uppgifterna för Abla-gruppen är därför att skapa en större medvetenhet och ett engagemang för dessa frågor hos professionerna. Ett mål är att försöka påverka de medicinska och farmacevtiska fakulteterna samt vårdutbildningarna att skriva in detta i studieplanerna för grundutbildningarna.

Följsamhet i teori och praktik
Hur ser det då ut idag på utbildningarna? En rundringning som Läkemedelsvärlden har gjort till några utbildningsplatser visar att många redan nu har undervisning på ämnet. Allt mellan 20 minuters föreläsning till en dags genomgång förekommer. På många håll har ansvariga svårt att uppge exakta eller ens ungefärliga mått på hur mycket tid som ägnas åt detta då tanken är att ämnet ska belysas på flera olika kurser. Läkarstudenter i Umeå och Göteborg erbjuds till exempel enstaka föreläsningar i följsamhet medan utbildningsansvariga också förlitar sig på att problemet behandlas igen när studenterna arbetar praktiskt med patienter.
På receptarie- och sjuksköterskeprogrammen i Göteborg får studenterna ett par timmars föreläsning om följsamhet och också på dessa båda utbildningar är det meningen att frågeställningen ska tas upp i den praktiska studieverksamheten. Ansvariga för undervisning i följsamhet på receptarieutbildningen i Göteborg och på apotekarprogrammet i Uppsala poängterar att det också är viktigt att förmedla en del av den forskning som bedrivs på respektive universitet inom ämnet.
Givet de förutsättningar som finns med tid och resurser och andra ämnen som också ska behandlas på utbildningarna är flera utbildningsansvariga ändå nöjda med insatserna.
? Vi gör nog det vi kan göra i utbildningen idag. Många sjuksköterskor är medvetna om problemet men saknar strategier för att hantera det, säger Karin Kjellgren, universitetslektor i omvårdnad, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Enligt Lars G Nilsson kan detta vara en av förklaringarna till att engagemanget att arbeta med följsamhetsfrågor är så lågt.
? Det kan bero på att problemet är så svårt att ge sig på och att när man väl gör det så misslyckas man. Jag känner till 5 000 publikationer på detta och alla har i stort sett misslyckats, menar han.

Få bra studier
Både Chris Bingefors från Uppsala universitet och Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi vid Göteborgs universitet menar att bristen på lyckade forskningsstudier försvårar undervisningen i ämnet på grundutbildningarna.
? Problemet för oss är att det skrivs mycket om det här men det görs väldigt få bra studier, förklarar Chris Bingefors.
För Thomas Hedner innebär bristen på evidensbaserad kunskap om följsamhetsproblem att det är svårt att veta hur problemet ska värderas i förhållande till andra ämnen som också ska behandlas inom läkarprogrammet. Följsamhet är ett problem bland många. Upptäckt, behandling och uppföljning är alla viktiga delar.
?Det finns tusen områden att förbättra i den praktiska vården, säger han.