P-piller ger ökad risk för ärftlig bröstcancer

Kvinnor har länge varit oroade över att p-piller skulle öka risken för bröstcancer. Tidiga studier gav olika resultat, men en stor meta-analys med data från mer än 50 studier gav lugnade besked. Den visade på en relativ risk vid användning av p-piller på endast 1,24 samt att risken upphörde tio år efter att kvinnan slutat […]

22 jun 2002, kl 20:56
0

Annons

Kvinnor har länge varit oroade över att p-piller skulle öka risken för bröstcancer. Tidiga studier gav olika resultat, men en stor meta-analys med data från mer än 50 studier gav lugnade besked. Den visade på en relativ risk vid användning av p-piller på endast 1,24 samt att risken upphörde tio år efter att kvinnan slutat med p-piller.
Eftersom de flesta som använder
p-piller är unga är en risk på 1,24 mycket liten. Det innebär att en kvinna på
20 000 i åldern 20 till 25 får bröstcancer. Studien tydde dessutom på att bröstcancer hos kvinnor som använt p-piller upptäcks tidigare, vilket kunde vara det som orsakat ökningen. 
Men frågan är om dessa resultat gäller för kvinnor som har en ärftligt ökad risk för bröstcancer? Det är fortfarande en öppen fråga om hormontillförsel kan öka risken för bröstcancer i högre grad hos kvinnor som har anlag för bröstcancer genom mutationer i BRCA1 och BRCH2 generna. Populationsstudier tyder på att det skulle vara så och dessutom vet man att risken för bröstcancer kan minskas vid användning av selektiva östrogenreceptormodulerare som tamoxifen och raloxifen. 
En ny studie av Grabrich och medarbetare (JAMA 2000:284:1791-98) har undersökt sambandet mellan p-piller och ärftlig bröstcancer. Studien följde 426 familjer mellan åren1944 och 1952 när det gällde förekomst av bröstcancer hos nära släktingar till bröstcancerpatienter. Man tog hänsyn till faktorer som ålder, utbildning, rökning, om man opererat bort äggstockarna mm. Studien fann därefter ett signifikant samband mellan användning av p-piller och risk för bröstcancer hos systrar och döttrar till drabbade. Den relativa risken var
4,6 för familjer med 3 medlemmar med bröstcancer och 11,4 för familjer med
5 eller fler släktingar med bröstcancer.
Studien fann också att den ökade risken vid p-pilleranvändning bara gällde kvinnor som ätit p-piller före 1975. Släktingar i första ledet som använt p-piller efter 1975 hade en relativ risk för bröstcancer som bara var 0,9.
Det innebär att den ökade risk som identifierades i studien verkar vara begränsad till en äldre form av p-piller med högre nivåer av östrogen och progesteron än som används idag. Alternativet är att det beror på att genomsnittsåldern hos de som använt
p-piller efter 1975 vid studiens slut bara var 43 år och att det är för tidigt för att bröstcancer ska ha utvecklats hos många kvinnor i den gruppen.
Som så många andra studier har Grabrich och medarbetare alltså besvarat vissa frågor men samtidigt väckt nya.
En faktor i sammanhanget, som kommenteras i samma nummer av JAMA, är att kvinnor som har ökad risk att få bröstcancer också har en ökad risk att få cancer i äggstockarna. Eftersom observationsstudier har visat att risken att få cancer i äggstockarna minskas vid användning av p-piller, har kvinnor med ärftligt ökad risk för bröstcancer därför ofta fått rådet att använda p-piller för att reducera risken.