Antiinflammatoriska terapier som inhalerade kortikosteroider eller nedokromil rekommenderas vid behandling av barn med astma, trots att man egentligen vet ganska lite om långtidseffekterna av behandlingen.
Mellan december 1993 och september 1995 ingick 1 041 barn från fem till och med tolv år i en randomiserad studie gjord av forskare vid John Hopkins University i Baltimore USA för att granska långtidseffekterna av behandlingen hos barn med lindrig till måttlig form av astma. Forskarna ingår i The Childhood Asthma Management Program Research Group. 311 av barnen fick 200 µg budesonid,
312 fick 8 mg nedokromil och 418 fick placebo.
Forskarna fann, oväntat, att vare sig budesonid eller nedokromil förbättrade barnens lungfunktion. Graden av förändring utifrån FEV, forcerad expiratorisk volym, under en sekund, var inte bättre hos de barn som inhalerade bronkdilaterare jämfört med placebogruppen.
Däremot förbättrades luftvägarnas reaktivitet statistiskt signifikant hos de barn som inhalerade budesonid jämfört med både placebo- och nedokromilgruppen och att de barnen fick bättre kontroll över sin astma. Behovet av sjukhusvård var betydligt lägre i den gruppen än de båda andra.
Den biverkan man fann i form av hämmad tillväxt var liten och övergående.
Forskarna menar att inhalerade kortikosteroider är en effektiv och säker långtidsbehandling för barn med astma.
I en kommentar till studien anser dock två läkare vid Children´s Hospital i Boston, Mary Ellen B Wohl och Joseph A Majzoub att man, innan mer forskning gjorts, bör vara restriktiv med kortikosteroider vid behandling av barn med lättare astma.
NEJM 2000;343:1054