Problemet med äldre generationers sömnmedel var att effekten var för långvarig vilket gav biverkningar av baksmälletyp; dåsighet, minnesförluster, sämre motorisk koordination. Det gäller till exempel för långtidsverkande bensodiazepiner som nitrazepam (Mogadon) och flunitrazepam (Rohypnol).
Effekten av andra bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel sitter inte i lika länge. Zopiklon (Imovane) och zolpidem (Stilnoct) är två sömnmedel med kortare effekt.
I början av sommaren lanserades ytterligare ett nytt medel, zaleplon (Sonata). Medlet förs fram som ett insomningsmedel för korttidsbehandling. Halveringstiden är kort, vilket betyder att den kan tas vid behov, även sent på natten, enligt företaget Wyeth.
Tack vare att halveringstiden är en timme försvinner det så snabbt ur kroppen, att användaren kan vakna pigg utan biverkningar några timmar senare.
Till de nyaste läkemedlens fördelar hör att de inte påverkar sömnens sammansättning såsom äldre typer. Ett vanligt fenomen efter användning av bensodiazepiner är störd REM-sömn som tar sig uttryck i mardrömmar.
Enligt de studier som ligger till grund för godkännandet av Sonata fanns inga skillnader mellan zaleplon och zolpidem när det gäller tiden för insomnande och påverkan på sömnmönstret.
Den godkända indikationen inom EU för zaleplon är smal; patienter med svåra insomningsproblem. En nackdel för preparatet var att det inte var bättre än placebo att bibehålla sömnen (en konsekvens av kort halveringstid?). Zaleplons EPAR (läkemedelsmonografi fastställd av europeiska läkemedelsverket EMEA) fastslår också att en ?alternativ behandling? bör övervägas för patienter som vaknar för tidigt.
Det har förekommit farhågor om att Sonata skulle kunna bli en ny ?våldtäktsdrog? som Rohypnol. Wyeth ändrade därför formuleringen så att om man löser en kapsel i vätska så ändrar den färg och grumlas.
Källa: Scrip