Många sjukdomar orsakas av stress: Allt fler söker hjälp för utbrändhet

Idag blir fler och fler utbrända ? ett begrepp som för bara några år sedan var nästan okänt. Kunskaperna om behandling är dålig och läkarna står ofta handfallna. Många använder lugnande och ångestdämpande medel för att hantera stressen. Patienterna behöver i stället hjälp med att ändra sin livssituation menar Alexander Perski som skall starta en stressmottagning på Karlinska institutet.

13 jul 2002, kl 22:17
0

Antalet sjukdomsfall som orsakas av stress i arbetslivet ökar dramatiskt. En undersökning som Statistiska centralbyrån har gjort visar att elva procent av kvinnorna och sex procent av männen lider av stress på arbetet. På två år har antalet anmälda arbetssjukdomsfall som orsakas av högt arbetstempo nästan fördubblats.
Äldre kvinnor inom offentlig sektor står fortfarande för de flesta sjukskrivningarna, men de stressade 30-åringarna blir allt fler. Den växande projektkulturen kan pressa människor till bristningsgränsen. Unga i IT-branschen arbetar ofta 60 till 80 timmar i veckan. På försäkringskassorna ser man nu att sjukskrivningarna bland de yngre ökar.
Kunskapen om hur dessa personer ska behandlas är dålig. På sjukintygen kan det stå krisreaktion, stressreaktion, trötthet, överansträngning och ganska ofta utbrändhet. Hjärnstress är ett nytt begrepp som introducerades 1998 i samband med Läkarsällskapets Riksstämma i Göteborg för att beskriva effekterna av stress på hjärnan och sambanden mellan stress, immunsystem och andra kroppsfunktioner samt olika sjukdomstillstånd.
Prioriterat område
Vid Yrkesinspektionen i Örebro har man gjort en kartläggning av problem med stress i arbetslivet. Yrkesinspektionen har traditionellt arbetat med att förebygga olika typer av skador och olyckor på arbetsplatserna och stress som riskfaktor är ett relativt nytt område. Man räknar med att en tredjedel av Yrkesinspektionens verksamhet under de närmaste åren kommer att ägnas åt dessa frågor.
? Det är en ny situation för oss. Det svenska arbetslivet genomgår idag mycket dramatiska förändringar och många mår dåligt av alla nya krav. Den ?tickande bomb? som stressforskaren Lennart Levi redan för två år sedan varnade svenska arbetsgivare för håller på att brisera, säger Christina Engman på Yrkesinspektionen i Örebro.
? Stressrelaterade tillstånd tror jag är något annat än det vi traditionellt kallar för sjukdom och beror på att samhället ser ut som det gör. Man kan naturligtvis fråga sig om folk är medicinskt ?sjuka?. De är i alla fall så trötta eller utmattade att de inte orkar gå till jobbet. I stället för att kalla det för utbränd använder forskarna begreppet arbetsrelaterad utmattning som kan vara en bättre benämning, säger hon.


Diagnos och behandling
I dag är det väldigt varierande vilken behandling som erbjuds den som blir sjuk av stress och de flesta blir sjukskrivna i väntan på att det ska gå över. Det finns inga speciella mottagningar inom den offentliga sjukvården för stressrelaterade sjukdomar. Om det kan bevisas att problemen beror på arbetet har arbetsgivaren skyldighet att betala behandlingen, men sambandet kan vara svårt att bevisa.
? En del prövar alternativa behandlingar som gruppterapi eller ljusterapi, säger Christina Engman. Många drabbade tycker att de blir hjälpta av sjukgymnastik. Läkarna själva efterlyser bättre utbildning i dessa frågor.
På Karolinska institutet har en grupp läkare, psykologer, beteendevetare, akupunktörer och sjukgymnaster forskat om stressrelaterade sjukdomar. De har lagt upp en plan för hur vården av stressade människor ska utformas och man hoppas kunna öppna en speciell stressmottagning i början av nästa år. Aleksander Perski, som är initiativtagare till mottagningen, hoppas att den som söker hjälp inte ska behöva betala mer än för annan vård på sjukhuset. Än är det dock inte helt klar att stress-mottagningen får de resurser som krävs.  


Olika faser av stress
Aleksander Perski är psykolog och docent i medicinsk psykologi och har under 20 års tid arbetat som psykolog åt hjärtpatienter. Han menar att stress är en viktig del i sjukdomsbilden och att den som drabbats av kranskärlssjukdom måste lära sig leva ett klokare och mindre stressigt liv. Han har nyss gett ut  boken ?Det stressade hjärtat?.
Det råder idag en viss förvirring kring begreppen stress och utbrändhet som beror på att man kan mena olika faser av stresstillstånd, menar han. I den första fasen, utmattningsfasen, försöker vi fly eller kämpa emot den pressade situationen. Det är en situation som är menad att vara kortsiktig för att vi ska kunna hantera olika faror. Men om tillståndet fortgår under lång tid sker till slut någon form av sammanbrott.
? När folk säger att de är stressade eller utmattade menar de ofta den första fasen, motståndsfasen, säger Aleksander Perski. Om man kommer ur den kan man i allmänhet repa sig ganska bra och bli återställd bara genom att vila.
Men om det går så långt som till sammanbrott kommer ofta det som brukar kallas stressrelaterade sjukdomar. Den största gruppen i sjukskrivningar räknat är muskelskeletala sjukdomar och smärttillstånd. Tidigare berodde värk i muskler och leder oftast på tunga lyft och felaktiga arbetsställningar, men är idag mer orsakade av spänningar i kroppen. När man är stressad under lång tid ökar också ens känslighet för smärta dramatiskt. Det gör att tillstånd som fibromyalgi och andra smärttillstånd kan uppträda.
Den andra sjukdomsgruppen är psykiska besvär som ångest och depression. Personer som befinner sig i en stressituation under lång tid kan psykiskt reagera på två sätt. Antingen driver man sig åt det aktiva hållet med sympatikuspåverkan på kroppen vilket ofta ger ångesttillstånd. De som istället försöker lösa den pressade situationen med att bli passiv eller dra sig undan kommer att reagera med trötthet, nedstämdhet och depression.
Den tredje sjukdomsgruppen är hjärtkärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt. Aleksander Perski är övertygad om att ökningen av kranskärlssjukdom, även i yngre åldrar, beror på den höga press som många människor lever under idag. 
Den fjärde gruppen stressrelaterade sjukdomar är det som kan kallas kroniskt trötthetssyndrom. Det verkar ha att göra med stressens påverkan på immunsystemet.


När resurserna tar slut
När man under längre tids stress försökt kämpa och påverka sin situation och alla resurser är uttömda kan man hamna i ett tillstånd av utbrändhet. Psykologiskt visar sig utbrändheten i en emotionell utmattning, känslomässig distansering, minskat engagemang och depression.
Fysiologiskt förefaller det som om kroppen blir mindre flexibel vilket till exempel märks på hjärtats aktivitet. Även hjärnan reagerar sämre med minnes- och koncentrationssvårigheter. Bristen på anpassning gör organismen extra sårbar för påfrestningar. I sammanbrottsfasen kan man därför lättare drabbas av olika sjukdomar ? vad man råkar ut för beror på var man har sin känsliga punkt.


Läkemedel för
att hantera stress

Idag anväder cirka tio procent av Sveriges befolknng någon form av lugnande eller ångestdämpande medel, en andel som har ökat med tre procent under de senaste fyra åren. Aleksander Perski menar att en del av den stora konsumtionen av dessa medel beror på att många känner sig stressade och söker hjälp för att lösa sin situation. På vårdcentralen möter den stressade patienten en stressad doktor som ofta väljer den enklaste lösningen på problemet att skriva ut läkemedel.
? Jag tror att en tredjedel av denna förskrivning egentligen är en akut stresshanteringsmetod och jag tycker att den är ganska felaktig. På kort sikt är det OK, men på lång sikt löser det inga problem, säger han.
Patienten behöver i stället hjälp med att ändra sin livssituation och det kan vara olika typer av stöd. Därför är det viktigt att det finns olika typer av experter på en stressmottagning, menar han
Åtgärder i yrkeslivet
Christina Engman säger att många ute på arbetsplatserna tycker att det är väldigt positivt att Yrkesinspektionen har börjat arbeta med dessa frågor. De som lider av stress säger ofta att det inte finns någon som lyssnar och förstår deras situation. För en del känns det som sista halmstrået.
? Det vi kan göra är att ställa krav på arbetsgivare att ha en tydlig organisation med ansvarsgränser, säger hon.  Det är viktigt att man har rutiner för att fånga upp signaler på stress, chefer måste vara så närvarande att de ser stressproblem.  n

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng