Mer än var fjärde immun-nedsatt fick ej antikroppar

Mer än var fjärde immun-nedsatt fick ej antikroppar

Läkemedel och tillstånd som sänker immunförsvaret kan kraftigt försämra effekten av covid-19-vaccin visar studie.

23 sep 2021, kl 14:15
0

Soo Aleman, Karolinska universitetssjukhuset

Soo Aleman.

Svenska forskare har undersökt förmågan att bilda antikroppar mot covid-19 efter två vaccindoser hos olika patientgrupper med sänkt immunförsvar. Studien visar att vissa behandlingar och sjukdomar leder till ett mycket sämre antikroppssvar än hos friska. Sammantaget var det drygt 72 procent av de immunnedsatta som bildade antikroppar efter två doser av vaccinet från Pfizer/Biontech, att jämföra med 100 procent av de friska kontrollpersonerna.

Studien är ännu inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift och alltså inte granskad av oberoende experter. Den genomfördes vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm av forskare där och vid Karolinska institutet.

Mätte antikroppar mot covid-19

Sammanlagt deltog 539 vuxna i studien. 449 hade nedsatt immunförsvar medan 90 var friska kontrollpersoner. De patientgrupper med sänkt immunförsvar som ingick var personer med ärftliga immunbristsjukdomar, hiv-smittade, personer som genomgått allogen stamcellstransplantation eller CAR-T-terapi, organtransplanterade och patienter med kronisk lymfatisk leukemi.

Deltagarna fick två doser med tre veckors mellanrum av covid-19-vaccinet från Pfizer/Biontech. De lämnade blodprover omedelbart före den första dosen och sedan vid ytterligare tre tillfällen. Antikroppsnivåerna i blodproverna mättes. Det primära utfallsmåttet var om personen hade bildat antikroppar eller ej (definierat enligt ett visst gränsvärde)  två veckor efter den andra vaccindosen.

Resultatet av analyserna visade på stora skillnader mellan de olika grupperna av immunnedsatta patienter. Hiv-smittade bildade till exempel antikroppar i näst intill (98 jämfört med 100 procent) lika hög utsträckning som kontrollpersonerna. Samtliga övriga patientgrupper hade ett försämrat vaccinsvar, men graden av försämring varierade kraftigt både inom och mellan grupperna.

Sämst skydd hos organtransplanterade

Störst andel (57 procent) som inte bildade antikroppar fanns bland de organtransplanterade. En noggrannare analys visade att det främst var de som fick läkemedlet mykofenolatmofetil mot avstötning som inte bildade antikroppar. Patienter som inte stod på sådan behandling och som fått sitt nya organ minst ett halvår före vaccineringen var däremot i ett betydligt bättre läge. Drygt 90 procent i den undergruppen av organtransplanterade fick antikroppar.

Patienter med kronisk lymfatisk leukemi hade det näst sämsta vaccinsvaret. Lite över 63 procent av dem bildade antikroppar. Men även här var det en undergrupp med en viss behandling som stack ut. Det gällde patienter som behandlades med läkemedlet ibrutinib där knappt 27 procent fick antikroppar.

Bland personer med ärftliga immunbristsjukdomar varierade vaccinsvaret beroende på vilken sjukdom det handlade om.

Vilka åtgärder kan hjälpa?

En av forskarna bakom studien, överläkare Soo Aleman på Karolinska universitetssjukhuset, kommenterade studien i en Svt-intervju.

– Det här är viktig information för patienter med nedsatt immunförsvar och deras läkare, sa hon.

Hon beskrev också olika möjliga åtgärder för att förbättra vaccinskyddet mot covid-19 för olika grupper av immunnedsatta.

– För vissa kan en tredje dos vaccin och kanske en fjärde och ytterligare doser förbättra immuniteten. Vår studie var ett av underlagen bakom Folkhälsomyndighetens rekommendation om en påfyllnadsdos till personer med sänkt immunförsvar, sa Soo Aleman.

– En annan lösning kan i vissa fall vara att tillfälligt ta bort en läkemedelsbehandling i samband med vaccineringen. Samtidigt finns då risken att sjukdomen förvärras så det måste bli överväganden från fall till fall.

– Något som vår studie också visar är hur viktigt det är att alla vi andra som kan vaccinera oss och får antikroppssvar verkligen tar vaccinet. Då skyddar vi inte bara oss själva utan inte minst även dem som av olika skäl inte får samma goda skydd av vaccinet.

Mest milda biverkningar

I studien undersökte forskarna även förekomsten av vaccinbiverkningar. Ett fåtal fall av allvarliga biverkningar bland patienterna bedömdes ha koppling till vaccinet. I fyra fall handlade det om svimningar, brist på en viss typ av vita blodkroppar i kombination med feber respektive avstötning av en transplanterad lever. Dessutom inträffade en allvarlig biverkning som efter en tid fick dödlig utgång hos en patient som genomgått både stamcellstransplantation och CAR-T-terapi. Den preliminära bedömningen var att det fanns en koppling till vaccinet, men fallet är fortfarande under utredning.

Forskarna skriver i studien att vissa immunnedsatta patienter möjligen kan vara mer sårbara för allvarliga vaccinbiverkningar. Men den sammanvägda bilden var att de flesta av biverkningarna var milda, både bland immunnedsatta och friska kontrollpersoner.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng