Mot fri etablering i Norge

Även i Norge vill man spara på läkemedelskostnaderna och det har nyligen kommit två statliga utredningar på läkemedelsområdet. De har behandlat fri etablering av apotek, generisk substitution och postorderförsäljning. Utredarna är eniga om att läkemedelsdistributionen i Norge har behov av reformer men har olika uppfattning om hur långt reformerna skall gå och hur de skall genomföras.

20 jul 2002, kl 16:10
0

Den så kallade Ström-uredningen behandlar främst läkemedelsdistributionen. Hälften av utredningen med representanter från finansdepartementet, näringsdepartementet, Social- och hälsodepartementet fokuserar starkt på kraven om marknadsmässighet, priskonkurrens och effektivitet i läkemedelsdistributionen. Den andra halvan representerat av bland annat farmacevter och läkare fokuserar i högre grad på kvalitets- och säkerhetsaspekterna.


Fri etablering
Apoteks- och läkemedelsbranschen har varit bland de mest lukrativa i det norska näringslivet. I Norge äger man sina apotek och en del ger rätt stora vinster. Statens helsetilsyn utlyser lediga apotek och bestämmer vem som får tillståndet.
Utredningen är delad i frågan ? hälften tycker att den nuvarande modellen där centrala hälsomyndigheter bestämmer vem som skall driva apotek och var apotek skall lokaliseras är bra. Den andra halvan vill ha fri etablering.
Grete Eide, viceprecident i Norges Apotekerforening, som berättade om de norska utredningarna vid ett möte på Apotekarsocieteten, tycker att det finns behov av förnyelse men understryker att det är viktigt att bara farmacevtiska kandidater kan äga apotek. Förskrivare, läkemedelsindustri och grossister skall inte ha rätt att driva apotek, menar hon. Man skall också bara kunna äga ett apotek med filialer och inte upprätta apotekskedjor.
? Man måste också tänka ut olika sätt att driva de icke lönsamma apoteken, säger Grete Eide. Det är annars ödeläggande för apotekstäckning och hälsopolitiska målsättningar. Man måste ta hänsyn till befolkningsunderlaget så att det finns apotek även i glesbygd och att de inte ligger för tätt i attraktiva områden.
Utredningens majoritet föreslår att apoteken skall ha rätt att byta till parallellimporterade läkemedel eller till generiska läkemedel ? om inte läkaren motsätter sig detta.


I dagligvaruhandeln
Utredningen är i stort sett enig om att de flesta receptfria läkemedel av säkerhetskäl bör säljas i apotek. Man har lite olika syn på vilka läkemedel som tryggt kan säljas i dagligvaruhandeln. Man är dock enig om att läkemedel som är undantagna från receptplikt för mindre förpackningar och vissa indikationer inte lämpar sig för försäljning utanför apotek.
Farmacevterna menar att försäljning av receptfria läkemedel i dagligvarubutiken kan leda till överförbrukning av läkemedel.
En aktuell fråga är postorderförsäljning. På den punkten är utredningen delad på mitten. Halva utredningen ser besparingar och vill tillåta postorderförsäljning om det kan ske på en hälsomässigt försvarligt sätt.  
? Man får inte den personliga kontakten som är viktig, säger Grete Eide. Det är idag fel på cirka två procent av recepten och dessa missar man ofta om man inte känner kunden. Det lokala apoteket kan också sända läkemedel per post till kunder som har långt till apoteket.


Längre öppettider
En av anledningarna till förslaget att sälja receptfria läkemedel är att öka tillgängligheten. Ett sätt att möta det är att apoteken håller öppet längre och det är på gång på ett par ställen i Norge. Idag är det bara ett apotek i Norge som har öppet dygnet runt. Det ligger i Oslo och drivs med stora underskott.
? Vi är för en friare etablering av apotek och bättre tillgänglighet, men vi har också den inställningen att längre generell öppningstid ytterligare försämrar lönsamheten. Det behövs då mer farmacevtiska personal och det har vi inte i Norge idag, säger Grete Eide.
Det utbildas för få farmacevter i Norge vilket har fått en del apotek att hämta fackpersonal från Sverige och Danmark.


A- och B-lag
Den andra utredningen, kallad Grund-utredningen, har arbetat med hur subventioneringen av läkemedel ska kunna minskas. Huvudförslaget i utredningen är att subventionerna utgår från det billigaste läkemedlet. Om en patient vill ha ett annat dyrare preparat får patienten själv betala mellanskillnaden. Många fruktar att förslaget skall leda till ett A- och B-lag där de rika har råd att köpa de bästa medicinerna.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng