Kostnaderna för diabetesvården har mångdubblats under de senaste 20 åren, men överdödligheten hos diabetiker har inte minskat. Det är fortfarande 10?15 års skillnad mellan diabetiker och resten av befolkningen. Det visar preliminära resultat av en studie som allmänläkare Jan Stålhammar vid Eriksbergs vårdcentral i Uppsala har gjort.
Forskningsprojektet, som startade 1999 och ska mynna ut i en doktorsavhandling, omfattar 2 125 diabetespatienter under åren 1975?1994. Han följer användningen av diabetesläkemedel och annan läkemedelsbehandling och resultatet jämförs sedan med en kontrollgrupp på drygt 6 000 icke-diabetiker. Diabetesstudien baseras på databasen vid vårdcentralen i Tierp, sex mil norr om Uppsala.
Diabetespatienterna har flyttat ut från medicinklinikerna och sköts idag i första hand i primärvården. Terapin har blivit mer intensiv, man börjar läkemedelsbehandling tidigare och kombinerar ofta flera läkemedel. I dag behandlas även typ 2-diabetes med insulin, något som var otänkbart i mitten av 80-talet
Först 2001 räknar Jan Ståhlhammar med att projektet ska vara avslutat. Resultaten är än så länge preliminära men visar att kostnaderna mångdubblats.
Bättre livskvalitet
Resultaten i studien är dock inte så negativa som det kan verka, menar professor Christian Berne vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
? Dödligheten bland resten av befolkningen har ju också gått ned, bland annat beroende på minskad dödlighet i hjärkärlsjukdom, säger han. Det betyder att diabetespatienterna också lever längre idag. Det är gapet mellan grupperna som är oförändrad.
? Dessutom har läkemedelsbehandlingen lett till bättre livskvalitet. Det är något som inte undersöks i den aktuella studien, säger han.
- Läkemedel
Mortalitetsgapet oförändrat
Människor med diabetes har i genomsnitt 10?15 år kortare medellivslängd än normalbefolkningen. Den skillnaden har inte förändrats på 20 år trots intensivare läkemedelsbehandling.