Mer konkreta prioriteringar krävs

Även om man på många håll i landet har kommit långt med prioriteringsarbetet inom vården är det inte tillräckligt ? det krävs tydligare och mer konkreta val mellan olika behandlingar. Det konstaterar Prioriteringsdelegationen som nyligen lagt fram sitt slutbetänkande.

22 aug 2002, kl 17:15
0

Prioriteringsdelegationen har under tre år haft regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera tidigare beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. På många ställen i landet har arbetet kommit igång visar en enkät som Prioriteringsdelegationen har gjort. Men det är inte tillräckligt menar utredarna som efterlyser mer konkreta verktyg och styrinstrument för att prioriteringarna ska få fullt genomslag.
? Sjukvårdens resurser kommer inte att räcka till alla behov och landsting och kommuner måste i större utsträckning inse att prioriteringar är nödvändiga, säger Annelie Nordström, ordförande i Prioriteringsdelegationen. Enligt utredarna finns det en stark tendens till att skjuta över ansvaret på andra grupper än den man själv representerar. Erfarenheter från olika prioriteringsprojekt i landstingen visar att politikerna önskar att personalen, och då i första hand läkarna, ska ta ett ansvar för vem som ska behandlas och vem som inte ska få behandling. Personalen å andra sidan kräver en synlig politisk prioritering.


Läkemedel litet utrymme
Läkemedel har en mycket undanskymd plats i utredningen och man tar inte alls upp läkemedelsindustrins betydelse för hur man fördelar resurserna i vården. Utredarna konstaterar att det finns både skillnader och likheter mellan prioriteringsriktlinjerna och lagstiftningen om läkemedelsförmånen.
Enligt nuvarande system ska läkemedel som förskrivs i förebyggande syfte inte ingå i läkemedelsförmånen. Men enligt prioriteringsriktlinjerna  hör förebyggande vård och behandling till prioriteringsgrupp två (det finns fyra prioriteringsgrupper). Det är också dålig överensstämmelse när det gäller vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Denna kategori tillhör prioriteringsgrupp tre enligt prioriteringsriktlinjerna, men jämställs i förmånshänseende med vård av livshotande akuta sjukdomar i  prioriteringsgrupp ett.
När det gäller vård av svårt kroniskt sjuka finns det en tydligare överensstämmelse. Enligt båda regelverken ska sådan vård prioriteras högst (i prioriteringsgrupp ett).


Aktivare patienter
Information om sjukvårdens prioriteringar bör göras tillgängliga exempelvis via internet för olika intressenter. Men utredarna pekar samtidigt på att det är viktigt att inte glömma bort grupper som inte har så lätt att föra sin talan.
? Det är ofta dessa grupper som behöver hälso- och sjukvården mest, säger Anneli Nordström.
Utredningen föreslår att det inrättas regionala kommittéer för att förankra prioriteringsriktlinjerna i det praktiska arbetet. Landstinget i Östergötland har tillsammans med Linköpings universitet bildat ett kunskapscentrum för det nationella utvecklingsarbetet när det gäller prioriteringar inom vård och omsorg. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng