Medlet som minskar suget efter alkohol

Campral är ett läkemedel mot alkoholberoende med en ny verkningsmekanism. Det minskar suget efter alkohol i stället för att framkalla otrevliga symtom av alkoholkonsumtion.

20 jul 2002, kl 03:13
0

Återfall är mycket vanligt vid behandling av alkoholberoende. Omkring hälften får återfall inom tre månaders behandling. Att akamprosat minskar risken för återfall visades i en studie redan 1985 (Lancet 85;1:1014-6).
I höstas, 13 september, godkändes Campral (akamprosat) av läkemedelsverket. Tillverkare är det franska företaget Lipha i Lyon. Ännu vid pressläggningen fanns inget svenskt ombud, men tillverkaren räknar med att ha Campral ute på apoteken i början av nästa år.
Tidigare fanns endast två preparat godkända för farmakologisk behandling av alkoholberoende, disulfiram (Antabus) och kalciumkarbimid (Dipsan).
Båda verkar genom att hämma enzymet aldehyddehydrogenas. Därmed sker en anhopning av acetaldehyd, en nedbrytningsprodukt av alkohol. Patienter som står på medicinering och dricker alkohol upplever obehagliga symtom. Dessa effekter uppstår inte med akamprosat.
Vid sidan av akamprosat är ytterligare ett nytt medel på väg, naltrexon (Revia, Meda). Detta är dock ännu inte godkänt av Läkemedelsverket, men har provats på tio svenska kliniker. Antalet patienter var 120 och data har samlats in. Preliminära resultat väntas bli presenterade sommaren 1997.
Minskar konsumtionen
Alkoholforskare vet inte hur akamprosat verkar. Men i djurförsök har man sett att den spontana alkoholkonsumtionen minskas av substansen. Akamprosat tycks minska suget efter alkohol.


Är akamprosat mer effektivt än Antabus?
?Antabus är inte bättre än varken akamprosat eller naltrexon. Men det går heller inte att säga att Antabus är sämre, säger Mats Berglund, professor och överläkare vid alkohol- och narkotikakliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
Han ingick i Läkemedelsverkets expertgrupp inför godkännandet av akamprosat i Sverige.
? Campral är ett värdefullt tillskott i behandlingen. Antalet helnyktra personer har i studier ökat med 10?20 procentenheter jämfört med placebo. Men det måste användas tillsammans med psykosocial terapi. Används akamprosat felaktigt kan det vara till men för patienten, säger Mats Berglund.
Han uppskattar att om ett medel höjer andelen nyktra med runt 15 procentenheter borde det vara samhällsekonomiskt lönsamt.
I läkemedelsmonografin skriver Läkemedelsverket: ?Då akamprosat visat sig kunna förlänga tiden till återfall hos alkoholberoende patienter, bör det kunna vara ett värdefullt hjälpmedel i behandlingen. Man bör dock observera att bortfallet i studierna varit stort, varför resultaten får tolkas med försiktighet.?
Återfallsfrekvensen har sänkts i studier. Dessutom har antalet nyktra dagar ökat bland dem som fått akamprosat. Men man vet ännu inte för vilka patienter medlet har effekt.
? Vi vet inte hur det verkar på patienter med psykiska problem. Hittills har bara ?rena? alkoholister ingått i studierna, säger Mats Berglund.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng