Många utvecklar läkemedel inom immunonkologi

Fler än 2 000 substanser inom immunterapiområdet är under utveckling, visar en ny rapport.

8 Dec 2017, kl 12:09
0

I september fanns 2 004 nya immunonkologiska substanser i klinisk eller preklinisk fas, 940 stycken respektive 1 064 stycken. Det visar en rapport från den amerikanska organisationen Cancer research institute, publicerad i tidskriften Annals of Oncology. Författarna har gått igenom och granskat material från olika typer av publika källor som pressmeddelanden och kvartalsrapporter.

Totalt bedriver drygt 860 företag runt om i världen utveckling inom immunonkologiområdet och substanserna riktar sig mot 303 olika mål. Analysen visar att många företag och forskargrupper utvecklar substanser mot samma mål, vilket rapportförfattarna menar är dåligt utnyttjande av resurser.

Ett sådant område är substanser mot PD1/PD-L1 som ges i kombination med annan behandling. Där pågår till exempel 50 kliniska prövningar med 164 olika substanser riktade mot PD1/PD-L1. I den kategorin finns redan godkända läkemedel med substanser som bland annat nivolumab och pembrolizumab.

Vidare visar rapporten att den allra vanligaste kategorin är substanser riktade mot ospecifika tumörantigen, där det i dagsläget finns 114 substanser i kliniska prövning varav 98 är cancervaccin.

Rapportförfattarna skriver också att utvecklingen av CAR-T-terapier går snabbt och att de flesta studierna inom området görs i Kina, följt av USA.

Totalt pågår 3 042 kliniska studier inom immunonkologiområdet som sammanlagt rekryterat drygt 577 000 patienter. I dagsläget finns 26 immunonkologiska substanser godkända på marknaden och för 17 typer av cancer finns det minst ett godkänt immunonkologiskt behandlingsalternativ.

Syftet med rapporten är enligt författarna att skapa en överblick över ett område som utvecklas väldigt snabbt. Vidare konstaterar de att sättet läkemedelsutvecklingen sker på nu, där många bolag utvecklar substanser mot samma mål eller inom områden där det redan finns godkända läkemedel, riskerar att minska framtagandet av nya innovationer.

“Att investera dessa värdefulla resurser mer effektivt skulle bidra till att påskynda nödvändiga framsteg när det gäller att hitta botemedel mot denna dödliga sjukdom.”, skriver författarna.