Dagens läkemedel är gjorda för att tas i en genomsnittlig dos av en genomsnittlig patient för att han eller hon ska bli genomsnittligt friskare. Svaren på en viss läkemedels-
behandling varierar dock ofta i vida intervall mellan patienter. En stor del av denna variation beror på genetiska faktorer. Individualisering av doseringen eller läkemedelsvalet baserad på patientens genetiska profil skulle därför enligt många kunna leda till betydligt fler friska patienter.
Detta fält brukar kallas farmakogenomik, på engelska pharmacogenomics, och befinner sig alltjämt i sin linda. De stora läkemedelsföretagen har länge haft en skeptisk inställning; mindre, genetiskt karaktäriserade patientgrupper riskerar också att medföra mindre vinster.
Gentest
Signifikativt nog var det det jämförelsevis unga och småskaliga biotech-företaget Genentech som utvecklade trastuzumab (Herceptin) för behandling av bröstcancer; ett av de ytterst få preparat som har en genetiskt definierad subgrupp av patienter som målgrupp.
Medlet, som godkändes av amerikanska FDA 1998 och i EU i höstas, är avsett för de 25-30 procent av bröstcancerpatienterna som har ett förhöjt uttryck av cellytereceptorn för tillväxtfaktorn HER2. Expressens rubrik ?Nytt hopp för alla med bröstcancer? i höstas var alltså inte så genomtänkt.
Preparatet utgörs av monoklonala antikroppar mot just den-na receptor som verkar genom att blockera densamma.
För att avgöra om en behandling är meningsfull måste patienten antingen ta ett gentest baserat på den så kallade FISH-teknologin ? detta test är dyrt och ganska komplicerat men samtidigt det säkraste sättet att prediktera behandlingsframgång ? eller ett enklare immunhistokemiskt HER2-test.
Ny generation
Herceptin är principiellt intres-sant även för att det i motsats till cellgifter inte angriper normala, friska celler. Medlet kan ses som en representant för en ny generation skonsammare cytostatika; flera andra monoklonala antikroppar och andra nya cancermedel befinner sig idag i sen industriell utveckling. Den monoklonala antikroppen rituximab (Mabthera) mot lymfom finns liksom Herceptin redan på marknaden.
En veckas Herceptin-behandling kostar 5 800 kronor, och i regel måste preparatet testas i 7-8 veckor innan man överhuvudtaget kan utvärdera behandlingen och ta ställning till om en fortsättning är fruktbar. Om så är fallet pågår behandlingen i regel så länge som man anser att den ger resultat. Herceptin används också ofta i kombination med andra kostsamma cytostatika.
I Sverige drabbar det höga priset inte patienterna i någon större omfattning annat än via skattsedeln, men i länder med andra förmånssystem har preparatets prissättning gett upphov till debatt (se till exempel British Medical Journal 2000; 321; p. 644).
Genombrott möjligt
Herceptin marknadsförs i Sverige av Roche, och enligt produktchefen Sofia Ljungdahl behandlas idag 100-120 patienter med preparatet i Sverige. Hittills har medlet främst utvärderats hos patienter med långt gången bröstcancer; de flesta har tidigare opererats men återinsjuknat.
Om Herceptin kommer att utgöra ett verkligt genombrott avgörs till stor del av om medlet visar sig ha förmågan att hindra sjukdomen att återkomma hos kvinnor med nydiagnosticerad HER2-positiv bröstcancer. En stor klinisk prövning som utvärderar detta pågår.