Annons

Lovande försök med genterapi mot terapiresistent angina

Kan genterapi hjälpa patienter med svår angina pectoris? På en hjärtkongress presenterades nyligen lovande, men tidiga, data där DNA injicerades direkt i hjärtat. Detta uttrycker ett protein som stimulerar nybildning av kranskärl.

19 jul 2002, kl 19:23
0

Annons

Genterapi kan komma att få en ny roll i framtiden för att återställa blodcirkulationen hos patienter med hjärtischemi. På den stora hjärtkongressen i Dallas, som arrangerades av American Heart Association i mitten av november diskuterades tre olika metoder där genterapi använts.
En forskargrupp från Boston ledd av Jeffrey Isner använde så kallat naket DNA som injicerades i hjärtmuskulatur på svårt sjuka patienter i en fas I-studie. 16 patienter  (ålder 51?74 år, 13 män och tre kvinnor) hade en långvarig stabil angina pectoris. De hade genomgått minst en hjärtinfarkt, hade blockerade kranskärl och hade antingen genomgått ballongvidgning av kranskärl eller bypass-operation. Deras läkemedelsterapi bestod av nitrater, kalciumantagonister och betablockerare.
Injektionen görs med så kallad mikrotorakotomi som klaras av på cirka en timme. Patienterna kunde lämna sjukhuset efter några dagar.
Den injicerade DNA-strängen uttrycker VEGF (vascular endothelial growth factor), ett protein som stimulerar nybildning av kranskärl. Enligt Isner har nya kärl bildats men de är för tunna för att kunna avbildas. Däremot indikerar andra tester (till exempel flödesmätning med gammakamera) att nya blodflöden till hjärtat uppstått.
Det finns också fallrapporter där patienter visat remarkabla förbättringar. Samtliga patienter visade förbättring av symtom, antalet episoder med angina minskade liksom behovet av nitroglycerin.


Dramatisk förbättring
Fall A. 71-årig man som före behandling upplevde 10?15 angina-episoder per dag utlösta av minimal ansträngning, till exempel kortare än 100 meters promenad. Med början tio dagar efter behandling kunde han öka sin aktivitet samtidigt som han kunde minska intaget av nitroglycerin. Efter 30 dagar tog han ingen nitroglycerin, slapp angina och ägnade fem timmar per dag åt underhållsarbete i sin kyrka.
Fall B. 70-årig man som före behandling hade svårt att klä på sig utan att få ett angina-anfall. Han tog 100 nitroglycerintabletter i veckan. Efter genterapi bygger han om traktor- och bilmotorer, tar inga tabletter och har ingen angina.
Fall C. 67-årig man bunden till rullstol efter stroke upplevde angina efter liten fysisk ansträngning och tog åtta nitroglycerintabletter per dag. 60 dagar efter terapi slapp han både tabletter och angina.


Hur långvarig är effekten?
Uppföljningstiden är fortfarande kort, endast några månader, varför det återstår att se hur bestående effekten är. Vid tidigare försök på människa där gener injiceras har effekten börjat försvinna redan efter några veckor.
Forskarna kunde inte se några bieffekter av behandlingen.
På hjärtkongressen diskuterades även andra varianter av genterapi mot angina. Ronald Crystal och medarbetare använde ett förkylningsvirus som bärare för att föra in den gen som uttrycker VEGF till de 14 patienter som ingick i studien.
Dock fanns inga data tillgängliga om huruvida denna teknik lyckades återställa blodcirkulation. Virus, som har försvagats så att de inte kan orsaka infektioner, har ofta använts för att överföra gener, till exempel vid genterapi mot cystisk fibros.
Genterapi kan kanske även användas för att förbättra effekten vid bypasskirurgi. I en studie fick 17 patienter  grafter (konstgjorda blodkärl) som preparerats med hjälp av genterapi innan de opererades in som ersättning för igensatta kranskärl. I studien ingick även 16 patienter som fick konventionella grafter. I den förra gruppen blev fem av 17 grafter igensatta vid uppföljning. I den senare gruppen var det tio av 16 som var tilltäppta.