Förslaget om att farmaceuter åter ska bli legitimerade förs fram av 1994 års behörighetskommitté betänkandet ?Ny behörighetsreglering på hälso- och sjukvårdens område m m?. Förslaget kom i september förra året. Remisstiden gick ut i slutet av mars i år.
Före Apoteksbolagets bildande var farmaceuter legitimerade. Legitimationen togs bort mot bakgrund av att så gott som alla farmaceuter arbetar inom en statligt kontrollerad verksamhet. Apoteksbolaget stod som garant för patientsäkerheten.
Omsorgen om patientens säkerhet i vården är grundläggande . Därför, skriver kommittén, ?måste varje förändring eller utvidgning av bestämmelserna (om behörighetsreglering, vår anm) ha patientens berättigade krav på säkerhet som ledstjärna?.
Nya organisationsformer, privata inslag i vården och Sveriges medlemskap i EU bidrar till ökat behov av behörighetsreglering. Skälen att skilja på offentligt och privat vårdpersonal har minskat i betydelse.
Utredningen föreslår att apotekare och receptarier får ensamrätt till yrket genom legitimation i stället som i dag genom examensbeviset. Ytterligare yrkesgrupper som föreslås få legitimation framöver är arbetsterapeuter och sjukhusfysiker. Dessutom föreslås röntgensjuksköterskor få en ?särskild legitimation?.
Delegitimering
Med legitimeringen följer också motsatsen, delegitimering. Med nu gällande regler kan socialstyrelsen inte rättsligt hindra en apotekare från att utöva yrket, vilket är möjligt när en läkare eller sjuksköterska misskött de åtaganden som följer med legitimationen.
Dagens regler innebär därför att en apotekare eller receptarie som visat sig olämpliga i sin yrkesutövning inte kan hindras från att söka arbete i andra EU-länder. När legitimering och delegitimering införts gäller samma regler för de nämnda yrkesgrupperna.
Drygt 150 remissinstanser har skickat in synpunkter på utredarnas förslag. Förslaget att ge farmaceuter legitimation är okontroversiellt. Ingen går emot utredningen på denna punkt.
Nyansskillnader i stödet
Dock finns synpunkter på detaljer i utredningen. Och det finns skillnader i hur starkt stödet för förslagen är, mellan exempelvis Apoteksbolaget och Sveriges Farmacevtförbund.
Farmacevtförbundet skriver bland annat: ?Enligt vår bedömning innebär ett införande av legitimation av apotekare och receptarier en bättre garanti än idag för upprätthållande av säkerhet och kvalitet. Den enskilda farmacevtens ansvar lyfts fram på ett tydligare sätt samtidigt som vederbörandes ställning mot arbetsgivaren förstärks i dessa avseenden.?
Att apoteksverksamheten i dag är samlad hos en huvudman är enligt förbundet inget skäl för en försvagad behörighetsreglering. Om Apoteksbolagets monopol förändras ?utgör legitimationen en varudeklaration för allmänheten som oberoende av ägarstruktur skall vara garanterad en jämn och tillräckligt hög säkerhetsnivå?, anser Farmacevtförbundet.
Apoteksbolaget skriver bland annat att ?de motiv för en enklare hantering av krav på apotekspersonalens kompetens och kvalitet som konstaterades vid bolagets tillkomst alltjämt föreligger.?
Men eftersom det är en fördel för allmänheten om statusen för alla företrädare för sjukvården är lika formulerad, anser bolaget att den föreslagna reformen är motiverad.
Med hänvisning till delegitimering anser Apoteksbolaget att det är rimligt ?att Sverige tar ansvar för att personal ? inte kan ta sådana arbeten i andra medlemsländer (inom EU, vår anm) som de inte anses böra utföra här.?
För närvarande pågår sammanställningen av remissvaren på socialdepartementet. Departementssekreterare Mårten Törnqvist uppger att ett lagförslag kan komma tidigast under hösten. En lag om legitimation för bland andra apotekare och receptarier kan träda i kraft någon gång nästa år.