Annons
Lång lista på receptfritt oroar
Personalen i butikerna blir försedda med munkavle och får inte säga något till kunderna om olika läkemedel. Problematiskt tycker till exempel Apotekarsällskapet.

Lång lista på receptfritt oroar

De flesta receptfria läkemedel är säkra nog för kunderna att köpa utan tillgång till en farmacevt för råd och hjälp. Det är slutsatsen efter att Läkemedelsverket publicerat listan över vilka OTC-preparat som det är fritt fram för handeln att sälja. Av de totalt 665 OTC-produkterna anser myndigheten att 451 kan finnas till försäljning på Coop […]

8 sep 2009, kl 13:34
0

De flesta receptfria läkemedel är säkra nog för kunderna att köpa utan tillgång till en farmacevt för råd och hjälp. Det är slutsatsen efter att Läkemedelsverket publicerat listan över vilka OTC-preparat som det är fritt fram för handeln att sälja. Av de totalt 665 OTC-produkterna anser myndigheten att 451 kan finnas till försäljning på Coop eller liknande utan några egentliga säkerhetsrisker. I pengar handlar det om att drygt 70 procent av försäljningen på cirka tre miljarder om året kan ske utanför apotek, dock med vissa restriktioner när det gäller exponeringen.

Läkemedel mot halsbränna, allergiläkemedel, vitaminpreparat, avsvällningsmedel, hostmediciner, akutp-piller och östrogensalvor kan alla från 1 november säljas i butiker. Alla receptfria värktabletter, utom de som innehåller nabumeton och diklofenak, kan också finnas utanför apotek, liksom laxermedel utom de i tablettform. Bland dem som fortsatt bara finns att köpa på apotek är protonpumpshämmare, migränmedel, viktminskningspreparatet Alli liksom preparat med resistensproblematik och alla produkter som innehåller klorhexidin.
– Jag tycker det känns lite olustigt att många av de läkemedel som idag bara får finnas i självvalet på apotek om man har utbildad personal i butiken, nu ska få säljas i handeln. Även om de ska finnas bakom disk har ju personalen ingen utbildning, säger Hanna Gyllensten, ordförande i Apotekarsällskapet.

Och det faktum att personal i handeln inte har farmacevtisk utbildning har lett till att de blir försedda med munkavle när det handlar om att hjälpa en rådvill kund. Ingen rådgivning är tilllåten, förutom den information som finns i bipacksedeln.
– Min inställning är egentligen den omvända, att vi behöver mer rådgivning också på apoteken. Nu uppmuntrar man till exempel folk att använda snabbverkande läkemedel som löser problemet tillfälligt. Till exempel är medel mot halsbränna med på listan men inte omeprazol. Nu kommer ingen att fråga kunderna om deras problem och ge dem råd om de behöver mer hjälp, säger Hanna Gyllensten.

Läkemedelsföretagen har liksom detaljhandeln mottagit den långa listan med applåder. Att tillåta försäljning av receptfritt utanför apotek är den enda fråga läkemedelsbranschen drivit när det gällt omregleringen. Inte något företag har klagat över att deras produkter hamnat på listan, konstaterar Jan Liliemark på Läkemedelsverket.
– Man hade ju kunnat tänka sig att något företag ansåg att deras produkt var för speciell eller potent för att säljas var som helst, men det har vi inte hört. Däremot är det något företag vi för samtal med om varför vi anser att deras medel inte ska få säljas i handeln. Än så länge förs sådana överläggningar i samtalsform. Men juridiskt finns det möjligheter för företagen att överklaga Läkemedelsverkets beslut.

Att så stor del av OTC-medlen ska få säljas i handeln innebär förstås inte att bensinmackarna också kommer att saluföra hela sortimentet. Till skillnad mot Norge och Danmark finns inte heller något krav på att den som säljer läkemedel ska ha ett visst basutbud. Handeln får helt enkelt möjlighet att plocka ut russinen. En konsekvens av att handeln får fria händer att välja vad man vill sälja kan bli att butiker väljer att till exempel enbart sälja de lönsamma vuxenprodukterna av till exempel nässpray och febernedsättande, vilket skulle kunna öka risken för feldoseringar till barn. Problemet diskuteras i utredningen men utredarens liksom regeringens hållning var att man inte skulle kräva ett bassortiment eftersom det hindrar handlare att nischa sig.
– Men sådana följder är förstås något Läkemedelsverket kommer att bevaka, säger Jan Liliemark.

Enligt utredarna har också kravet på basutbud i Norge och Danmark medfört att handlare sålt för gamla produkter eftersom de är tvingade att ha ett sortiment som inte efterfrågas. Läkemedelsverket räknar dock med att det, med undantag för större butiker, kommer att vara ett relativt begränsat utbud. Erfarenheterna från andra länder tyder inte heller på att handeln tar över försäljningen.
– Men egentligen kan man inte göra sådana jämförelser, tycker Patrik Hedne på McNeil.
– Lagstiftning och kultur är så olika. I Sverige har vi haft en jämförelsevis liberal lagstiftning, där konsumenterna sedan länge är vana att göra sina egna val och plocka direkt ur hyllorna på apoteket. Steget att göra det i en annan butik är inte så långt menar han.