Det kliniska värdet av sänkta blodfetthalter har dokumenterats övertygande på senare år. Det har också visat sig ha ett värde att sänka nivåerna ytterligare än vad som sagts tidigare.
Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer omfattar främst personer med aterosklerotisk sjukdom eller hög risk att utveckla sjukdom. Där ingår patienter med manifest aterosklerotisk sjukdom, personer med typ-2-diabetes, hypertoni, övervikt, kronisk njursjukdom och rökare. Dessutom ingår personer där nära släktingar haft aterosklerotisk sjukdom som debuterat före 65 år eller har uttalad hyperkolesterolemi (>8,0 mmol/L).
En första motåtgärd är att lägga om kosten ? det vill säga mer grönsaker, frukt, grovt bröd, fisk, magert kött samt raps- och olivolja, samt mindre av feta ostar, grädde, smör, fett kött, kaffebröd och godis. Att motionera regelbundet, undvika rökning och vara måttlig med alkohol tillhör också livsstilsråden.
En nyhet finns också med bland dessa råd ? kokkaffe ska undvikas.
Lägre målnivåer
I tidigare rekommendationer gällde att behandling skulle syfta till att sänka totalkolesterolnivån till högst 5,5 mmol/L. I de nya har gränsen sänkts till 5,0 mmol/L.
? Nya studier har visat det medicinska värdet av att gå ner ytterligare, säger Björn Beermann, Läkemedelsverket.
De nya riktlinjerna betonar också tydligare än de gamla det angelägna att sänka kolesterolnivån för diabetiker. Hjärt-kärlsjukdom är en vanlig komplikation vid typ-2-diabetes och enbart blodglukoskontroll är otillräcklig för att hålla hjärtsjukdomen borta. Den absoluta riskreduktionen med statiner blir därmed särskilt hög bland dessa patienter.
När livsstilsförändringar inte räcker för att kolesterolnivån ska sjunka tillräckligt gäller farmaka. Statiner är förstahandsval bland läkemedel. Det finns fem godkända statiner i Sverige, varav simvastatin (Zocord) och pravastatin (Pravachol) har den mest dokumenterade effekten på sjuklighet och död. Trots det är atorvastatin (Lipitor) den mest använda statinen på vissa håll ? trots att den är den dyraste statinen.
? Man bör i första hand använda statiner med kliniskt dokumenterad effekt på morbiditet och mortalitet, och avvakta med de övriga, säger Björn Beermann.
Kostnadseffektivt sänka kolesterol
Hälsoekonomiska analyser har visat att statiner som sätts in sekundärpreventivt efter hjärtinfarkt, kranskärlsoperation eller angina pectoris är kostnadseffektiva ? det vill säga att kostnaden per vunnet levnadsår är lågt.
Även primärprevention med statiner för personer som löper stor risk för hjärt-kärlsjukdom är troligen kostnadseffektiv, anser Läkemedelsverket.
? Men vi har fortfarande för lite kunskap för att kunna utfärda några generella rekommendationer när det gäller primärprevention, säger Björn Beermann.