Kortare sjuktid med steroider vid sepsis

Värdet av steroider som tilläggsbehandling vid septisk chock har varit oklart. Ny forskning visar att de kan förkorta den akuta sjuksfasen och tid med intensivvård.

19 Jan 2018, kl 11:50
0

Australiska forskare har undersökt effekten av steroider som tilläggsbehandling vid septisk chock. Resultaten, som är publicerade i New England Journal of Medicine, visar att steroider inte hade någon effekt på överlevnaden, vilket var studiens primära effektmått.

Patientgruppen som behandlades med steroider hade dock kortare period av septisk chock, krävde kortare tid med intensivvård och behövde färre blodtransfusioner än de som inte fick steroider.

En av forskarna, och förstaförfattaren till studien, Bala Venkatesh vid The George Institute for Global Health i Australien, säger i en kommentar till studien att det finns mycket kvar att lära om sepsis, men menar att resultaten visar vilken roll steroider har i behandlingen av sepsis.

– Om vi kan korta tiden med intensivvårdsbehandling frigör det inte bara plats för andra patienter utan innebär också stora besparingar för sjukvårdssystem runt om i världen, säger Bala Venkatesh.

I den dubbelblinda placebokontrollerade studien ingick 3 800 patienter över 18 år från Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Danmark och Saudiarabien. Patienterna behandlades alla på sjukhus med stark klinisk misstanke om systemisk infektion och hade fått behandling med vasopressorer eller inotropa läkemedel högst fyra timmar innan randomisering.

Patienterna delades in i två grupper där den ena fick 200 mg hydrokortison intravenöst per dygn i högst sju dygn, eller placebo. Om patienten skrevs ut från intensivvårdsavdelningen eller dog inom sju dagar avbröts behandlingen.

Studiens primära effektmått var död 90 dagar efter randomisering. De sekundära effektmåtten var bland annat död vid 28 dagar, tid till avbruten septisk chock, tid med intensivvård, tid med sjukhusvård och antal blodtransfusioner.

Forskarna fann alltså ingen skillnad i antalet dödsfall mellan grupperna efter 90 dagar. Inte heller efter 28 dagar.

Tiden till att den septiska chocken hävdes var dock kortare i steroidgruppen, i median tre dagar jämfört med fyra dagar för de som fick placebo. Skillnaden var statistiskt signifikant.

Även tiden med intensivvård var signifikant kortare i behandlingsgruppen, i median tio dagar jämfört med tolv dagar i placebogruppen.

Det var också mindre andel patienter i steroidgruppen som behövde blodtransfusioner än i placebogruppen, 37 procent jämfört med 42 procent. Av patienterna som fick blodtransfusion var det dock ingen skillnad mellan grupperna i hur mycket blod de fick.

I artikelns diskussionsdel skriver forskarna att resultaten tyder på att steroider kan ha en gynnsam hemodynamisk effekt och att hypotesen stärks av fyndet att behovet av blodtransfusioner var mindre i behandlingsgruppen än i placebogruppen.

I studien gjordes dock ingen hälsoekonomisk utvärdering av tilläggsbehandling med steroider vid septisk chock.

Studien finansierades med medel från National Health and Medical Research Council (NHMRC) i Australien.