Konkurrensen
om rökarna hårdnar

Att många fler skulle sluta med sin livsfarliga ovana när nikotinmedlen blir tillgängligare verkar få experter tro. Däremot kan fler av slutarna kanske förmås att välja nikotinmedel istället för snus. Trots de allt färre rökarna ligger nämligen Sveriges tobakskonsumtion i topp i Europa. Förklaringen är snuset.

23 jan 2006, kl 18:38
0

Annons

Mot slutet av året blir det troligen möjligt att köpa sina nikotintuggummin på Konsum.

? Ja, det är inte någon avancerad gissning, säger Anders Lönnberg som i slutet av februari ska vara klar med sin utredning om detaljhandel med läkemedel.
Det han haft att ta ställning till är om det finns någon risk för missbruk av medlen eller om det finns några lagstiftningsmässiga problem.

? Eftersom vi inte funnit några sådana som inte går att lösa, blir vår slutsats att medlen kan säljas utanför apoteken.

Vad beslutet kan betyda för folkhälsan har dock inte ingått i uppdraget. Vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson har visserligen angett folkhälsoskäl som ett argument. Men skälet till utredningen och beslutet ska snarare ses mot bakgrund av EG-domen och konstaterandet i Stockholms tingsrätt i somras att Krister Hanner inte kunde fällas för att 2001 ha sålt nikotintuggummin i sin butik.

En analys från Apotekarföreningen i Danmark av effekterna på rökning när antirökpreparaten började säljas i detaljhandeln där 2001 tyder dock på att rökningen inte påverkas nämnvärt. Trots att försäljningen av nikotinmedel nästan fördubblats har andelen danska rökare fortsatt att minska i samma takt som innan medlen kom ut i detaljhandeln och cigarettförbrukningen har till och med ökat under den här perioden.

I Sverige har såväl andelen rökare som försäljningen av cigaretter minskat stadigt sedan början av 1980-talet. Idag uppger cirka 15 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att de är rökare. I början av 1980-talet var 36 procent bland männen och 29 procent bland kvinnorna (16-84 år) dagligrökare.
På 25 år har alltså rökarna minskat med ungefär en procent om året.

Svårt mäta effekter

? På befolkningsnivå är det nog svårt att mäta några effekter av en fri försäljning, tror Hans Gilljam, överläkare vid Centrum för tobaksprevention vid Huddinge universitetssjukhus.

? Då är det egentligen bara prishöjningar som har betydelse. Miljölagstiftning med rökförbud har också mätbar effekt liksom medias rapportering, men då mer på lång sikt.

Att bli av med sitt nikotinberoende är framförallt en viljeakt. Därför är rådgivningsstöd det absolut viktigaste inslaget i behandlingen, påpekar Hans Gilljam. Det är främst de starkt nikotinberoende som har nytta av substitution. Men, menar han, tillkomsten av medlen gjorde att man inom läkarkåren till sist började intressera sig för att behandla beroendet som skördar så många liv.

Ersättning eller behandling?

? Vad den danska undersökningen visar är att nikotinmedlen allt mer blivit ett komplement till rökningen, säger Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund.

Hon menar att man måste bestämma sig för om preparaten ska betraktas som ersättningsmedel för snus och cigaretter eller om de är en behandlingsmetod för att sluta röka.

? Först när man gjort det faller bitarna på plats, tycker jag. I det ena fallet säljs de fritt i handeln som en nikotinprodukt. Den andra ytterligheten är att man tar in dem i förmånerna och att de förskrivs av läkare som en behandlingsmetod mot nikotinberoende.

? Vi började faktiskt med att fundera över det här, säger Anders Lönnberg.
? I Japan till exempel räknas nikotinmedel som livsmedel. Men det visade sig inte möjligt för oss eftersom de här medlen betraktas som läkemedel av EU och vi är bundna till den lagstiftningen.

Redan idag med den receptfria försäljningen på apoteken, som mer än fyrdubblats sedan det första medlet blev receptfritt 1990, använder nästan 40 procent av rökarna också nikotinmedel.

Men majoriteten av de som slutar röka gör det utan hjälpmedel. Cirka 16 procent av de som inte rökt det senaste året uppger att de använt sig av eller fortfarande använder nikotinmedel.

Snuset tar över

Idag har vi nästan lika många snusare i Sverige som rökare och tendensen är att snusarna blir allt fler. Förutom cirka miljonen dagligrökare snusar idag ungefär 890 000 personer. Det gör att den totala tobakskonsumtionen i Sverige ligger i topp i Europa. Snuset är, speciellt bland män, en metod att sluta röka.
Om riskerna med rökning är klarlagd är riskerna med snusanvändningen fortfarande ett hett diskussionsämne. Men forskningen på området jämförs med kunskapen om rökningens vådor på 1960-talet.

Närmare en tredjedel av alla rökande män som slutat uppger att de istället övergått till snus. Idag snusar 22 procent av männen och fyra procent av kvinnorna. Och medan rökarna stadigt blir färre har snusarna stadigt blivit fler.

Konkurrens om rökarna

? Läkemedelsindustrin och Swedish Match konkurrerar idag om rökarna, konstaterar Asgeir Helgason, docent på Karolinska institutet som specialiserat sig på rökavvänjningsforskning.

? Det är inte så intressant om man får ned rökningen genom att släppa nikotinmedlen. Det viktiga är att man då kan få rökare som slutar att använda nikotinmedel istället för snus.

Lättillgängligheten, det låga priset jämfört med läkemedlen och de konsumentvänliga förpackningarna är skäl som hans patienter uppger till varför de gått över till snus. Därför vill han också att nikotinmedlen ska finnas, inte bara i detaljhandeln, utan också i barer och restauranger när suget blir akut.

Idag är det bara i ett fåtal länder i Europa, till exempel Danmark och Storbritannien, som nikotinläkemedel finns att köpa utanför apoteken.

För Asgeir Helgason är det viktigt att nikotinmedlen blir tillgängliga att använda som ersättning till tobaksvarorna. Och att den som han tycker senfärdiga läkemedelsindustrin, tar upp kampen mot tobaksbolagen. Han målar upp ett scenario där tobaksindustrin annars går in på ?läkemedelsmarknaden? och lanserar nikotinprodukter allt mer liknande dagens nikotinläkemedel.

? Det skulle sannerligen komplicera bilden för oss som arbetar med tobaksprevention. Vi jobbar ju som princip inte med tobaksindustrin. Att göra det skulle vara som att upprätta ett kontrakt med de stora knarkbaronerna om att de skulle leverera metadon till heroinisterna, tycker han.

Medikalisering

Men bland rökavvänjare finns också en viss skepsis till fri försäljning av medlen.

Göran Boëthius, överläkare vid enheten för tobaksprevention vid Jämtlands läns landsting, tillhör dem.

? Bara varannan vårdcentral säger sig till exempel idag ha resurser och kompetens för att arbeta med behandling av nikotinberoende. Min frustration handlar om att samhället genom att släppa försäljningen fri riskerar att smita ifrån ansvaret med det personliga stöd som vi vet behövs för att behandlingen ska fungera optimalt. Risken finns att man bränner det krut man har, alltså läkemedlen rätt använda, genom att bruket av dem slentriangörs än mer än idag.

? Det är en avvägning som jag tycker inte är helt lätt.

Även Hans Gilljam tror på en ökad slentriananvändning som följd av fri försäljning.

? Å andra sidan kan jag tycka att om man medikaliserar en levnadsvana som utgör en sådan hälsorisk att den tar död på varannan vanebrukare, så bleknar det argumentet.

? Vi får nog också acceptera att det finns kroniska nikotinister.

Hans Gilljam påpekar att även om antirökmedlen blir tillgängliga i detaljhandeln finns det inget som hindrar att man också tar in dem i förmånerna.

I Storbritannien är vissa nikotinersättningsmedel möjliga att köpa i detaljhandeln, samtidigt som man också kan få dem gratis om de förskrivs av läkare. Men då är förutsättningen att patienten ingår i ett strukturerat behandlingsprogram.

? Zyban är ju rabatterat i kombination med rådgivning här i Sverige. Jag tycker det vore vettigt att detsamma gällde för nikotinersättningsmedlen. Men det förutsätter förstås att rådgivningen finns tillgänglig.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng