Kirurgiska ingrepp mer effektiva än läkemedel

En svensk undersökning visar att kirurgiska ingrepp leder till bättre och mer hållbar viktnedgång jämfört med läkemedelsbehandling. Däremot påverkades inte den totala läkemedelkostnaden, bara vilka läkemedel som patienterna använde.

23 apr 2002, kl 17:43
0

Fetma förknippas med ökad mortalitet, ökad morbiditet samt ökad användning av läkemedel. Hur dessa faktorer påverkas av viktnedgång är däremot ännu okänt. I den avhandling som Kristina Narbro försvarade i november 2001 undersökte hon förhållandet mellan läkemedelsanvändning hos patienter med fetma jämfört med en normalviktig kontrollgrupp. Hon studerade också långtidsanvändningen av och kostnaden för läkemedel efter kirurgisk fetmabehandling. Avhandlingen är en delstudie i den stora studien ?Swedish Obese Subjects?, SOS, i Göteborg.

I den kirurgiska gruppen (510 patienter) var viktnedgången 25 procent efter ett år och 16 procent efter sex år. I en konventionellt behandlad jämförelsegrupp (455 patienter) sågs ingen viktförändring efter ett år men en ökning med 1 procent efter sex år.

? Den totala läkemedelkostnaden över sex år var ungefär lika i de båda behandlingsgrupperna, säger Kristina Narbro.

Påverkar både riskfaktorer och livskvalitet

De patienter som behandlades kirurgiskt använde mindre läkemedel mot diabetes och kardiovaskulära sjukdomar, men mer läkemedel mot anemi och magtarmsjukdomar. Den kirurgiska gruppens läkemedel kostade i snitt 1 849 kr per år (1 386 kr året före inklusion) mot 1 905 kr per år (1 261 kr året före inklusion) i den konventionellt behandlade gruppen. Skillnaderna var inte signifikanta. Om man därtill lägger kostnaderna för det kirurgiska ingreppet ökar den gruppen sin kostnad med runt 12 000 kr per år.

? Det är viktigt att inte enbart titta på kostnaden utan också se till att kirurgisk behandling är mer effektivt för att minska vikten och behålla den. Dessutom ses minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, förbättrad hjärtstruktur och hjärtfunktion och en förbättrad livskvalitet, säger Kristina Narbro.

Går det att dra någon slutsats ur ditt material om man ska erbjuda kirurgisk eller farmakologisk behandling?

? Egentligen inte, det är så beroende av vad patienten själv vill och hur patientens övriga sjukdomsbild ser ut.

Vad talar emot kirurgisk behandling?

? Det finns alltid en risk för komplikationer med en stor operation. Patienten måste också anpassa sitt ätande och sin livsföring till den mindre magsäcken. Man äter mycket mindre varje gång och kan inte heller äta all typ av mat. Trådig mat som till exempel sparris och blodiga biffar fastnar lätt i den trånga kanalen. Det är viktigt att patienten är motiverad och att man äter rätt och väl sammansatt kost.

Kristina Narbro är noga med att påpeka att man ännu inte vet om risken för hjärt-kärlsjukdom minskas genom att behandla fetma. Däremot vet man att riskfaktorer som blodtryck och blodfetter påverkas.

? Mortalitet vet man dock inte hur man påverkar. Ett stort antal epidemiologiska studier har visat att det är farligt att vara fet. Samtidigt har andra studier visat att det kan vara farligt att gå upp eller gå ner i vikt.

? Därför behövs det en studie som SOS-studien där vi orsakar en avsiktlig viktnedgång som bibehålls över en längre tid. Förhoppningsvis kan SOS-studien visa hur mortaliteten påverkas runt 2005, när vi beräknar att vi har fått 20 000 patientår i varje behandlingsgrupp.

Patienten ser sjukdomen som allvarlig

Ett begrepp som används inom den hälsoekonomiska forskningen är ?willingness to pay?, WTP. Då frågar man de drabbade hur mycket de är beredda att betala för att behandla sin sjukdom. WTP beskriver bland annat hur svår patienten tycker att den egna sjukdomen är.

? Det kan också vara ett sätt att värdera nyttan i pengar. I vårt fall ser vi det som ett uttryck för att patienterna tycker att det är en besvärlig sjukdom eftersom de är villiga att betala upp till dubbel månadslön för en behandling.

Kristina Narbro har sett en skillnad där vissa är villiga att betala mer än andra. Hon har också studerat vad som påverkar betalningsviljan.

? Givetvis påverkar inkomsten eftersom den är direkt kopplad till betalningsviljan. Vikt och utbildning var positivt kopplade till betalningsvilja, medan självupplevd hälsa, antal personer i hushållet, ålder och när fetman hade inträtt var negativt kopplade till betalningsviljan.

? Fetma är en sjukdom som måste tas på allvar. Det är viktigt att fundera över både behandling och prevention, att försöka utveckla fler behandlingsmetoder och både fler och effektivare läkemedel, säger Kristina Narbro.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng