Losartan bättre än atenolol i Life-studien

Losartan minskar den relativa risken för mortalitet och morbiditet med 13 procent jämfört med atenolol hos hypertoniker med vänsterkammarhypertrofi. Hos diabetiker är minskningen ännu tydligare, 39 procent.

23 apr 2002, kl 17:09
0

Jämfört med atenolol (Tenormin) minskar AII-antagonisten losartan (Cozaar) den relativa risken för kombinationen av stroke, hjärtinfarkt och kardiovaskulär död med 13 procent.

På enskilda parametrar var effekten på diabetespatienter ännu bättre med en relativ riskreduktion med 39 procent avseenden totalmortalitet. Risken för fatal och ickefatal stroke minskade med 25 procent.

Frekvensen nyupptäckt diabetes, under studiens gång, var 25 procent mindre bland dem som fick losartan. Om det beror av positiva effekter av losartan eller negativa effekter av atenolol besvarar dock inte studien.

Studien undersökte också vänsterkammarhypertrofi. Jämfört med utgångsvärdena uppvisade losartangruppen en signifikant bättre regress än atenololgruppen.

Studiens svenska huvudprövare, Björn Dahlöf från Östra sjukhuset i Göteborg, avslutade presentationen vid ACC i Atlanta med att betona att det är inte bara viktigt att trycket sänks utan också hur det sänks, samt att studien visar att det finns positiva effekter utöver blodtryckssänkningen.

Höga medeldoser

Vid den efterföljande presskonferensen, samt i andra sammanhang, har valet av jämförelseläkemedel, betablockaren atenolol, ifrågasatts. Enligt Björn Dahlöf valdes atenolol av flera anledningar. Atenolol hade redan vid studiens start i början av 1990-talet dokumenterad effekt på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet. Dessutom har betablockarna positiva effekter i högriskpatienter och atenolol är den betablockare som förskrivs mest i världen.

Enligt studiens inklusionskriterier skulle patienterna vara mellan 55 och 80 år gamla, de skulle ha hypertoni definierad som diastoliskt blodtryck på 95?115 mm Hg eller systoliskt på 160?200 mm Hg med EKG-verifierad vänsterkammarhypertrofi.

Patienterna fick till en början 50 mg losartan eller atenolol. Beroende på blodtrycket titrerades sedan studieläkemedel enligt följande schema: tillägg av 12,5 mg hydroklortiazid -> 100 mg studieläkemedel + 12,5 mg hydroklortiazid -> tillägg av någon annan blodtryckssänkande behandling, dock ej annan AII-antagonist, ACE-hämmare eller betablockerare. Blodtryckssänkningen i läkemedelsgrupperna var likvärdig.

Endast nio procent av patienterna stod enbart på 50 mg losartan medan så många som 68 procent behövde gå upp i dos eller tillägg. I atenololgruppen var det tio procent som stod på enbart atenolol medan 63 procent behövde högre dos eller tillägg. Medeldoserna var för losartan 82 mg och för atenolol 79 mg.

I losartangruppen var det 23 procent som under studiens gång avbröt läkemedelsbehandlingen mot 27 procent i atenololgruppen.

Full fart framåt

LIFE-studien har redan rönt stor uppmärksamhet över hela världen för sin kvalitet.

? Det är en oerhört välgjord studie men för mig är inte resultaten förvånande, säger professor Lars Rydén vid Karolinska sjukhuset i Stockholm i en kommentar.

? Studien har klart visat att den här typen av patienter ska ha losartan istället för atenolol. Sannolikt ska även diabetiker ha det.

Senare på kvällen var Lars Rydén moderator på ett internt MSD-möte för de 200 svenska prövarna som studiens sponsor MSD hade flugit till Atlanta för en total kostnad på runt 5 miljoner kronor.

Kvällens hjälte var otvivelaktigt Björn Dahlöf som hyllades av alla ?för en stor vetenskaplig bragd? som moderatorn uttryckte det. Björn Dahlöf inledde med att säga att vi har kommit fram till ett paradigmskifte med effekt och protektion utöver blodtryckskontroll samt bättre tolerabilitet och följsamhet.

Jonas Boberg var Life-prövare vid medicinkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

? Det här är mycket intressanta resultat som klart har definierat losartans roll. Den här typen av patienter ska helt klart ha losartan och sannolikt kommer det att få genomslag på läkemedelskommittéernas rekommendationslistor, säger han i en kommentar.

Från MSD:s sida är scenariot klart.

? Med de här resultaten är det full fart framåt som gäller, säger Pär Sundquist, produktchef för Cozaar i Sverige.

Studien publicerades i brittiska Lancet den 23 mars 2002, tre dagar efter presentationen vid ACC i Atlanta.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng