Innovation och kostnadskontroll svårt att förena

BETRAKTELSER Både internationellt och i Sverige debatteras balansgången mellan att å ena sidan åstadkomma ett positivt klimat för forskning och företagande på läkemedelsområdet, och å den andra hålla kostnadsutvecklingen för läkemedel i schack. Ett annat debattämne är att en allt större andel av världens läkemedelsutveckling sker utanför Europa, inte minst i USA. Även i USA pågår […]

18 apr 2005, kl 12:45
0

Annons

BETRAKTELSER Både internationellt och i Sverige debatteras balansgången mellan att å ena sidan åstadkomma ett positivt klimat för forskning och företagande på läkemedelsområdet, och å den andra hålla kostnadsutvecklingen för läkemedel i schack.


Ett annat debattämne är att en allt större andel av världens läkemedelsutveckling sker utanför Europa, inte minst i USA.


Även i USA pågår det en debatt; forskaretablissemanget protesterar högljutt mot Bushadministrationens successiva överföring av offentliga medel från medicinsk till försvarsforskning. Likaså oroar förskjutningen av innovationskraft och kunskapsutveckling till Asien.

I referaten från den amerikanska läkemedelsdebatten är tre namn ofta förekommande ? varav två svenskar. David Graham, hög tjänsteman inom FDA, pekade tidigt på problemen med Vioxx och har sedan i mer svepande och ofta kritiserade uttalanden riktat ifrågasättanden mot övriga coxiber och i viss mån även mot statiner och SSRI-preparat. Farmakologen Curt Furberg, sedan många år välkänd i USA, har kritiserat FDA:s expertkommittés beslut att bibehålla de ifrågasatta coxiberna på marknaden, om än i kontrollerade former. Furberg ser alltför starka kopplingar mellan FDA-experterna och berörda läkemedelsföretag. En annan svensk, Peter Rost, som intervjuades i förra numret av Läkemedelsvärlden, har höjt sin röst för friare handel och prispress på läkemedel i USA.

I Sverige råder det stor enighet om att förutsättningarna för forskning och företagande på läkemedelsområdet måste vara positiva. Ett skäl är att exporten av läkemedel i värde är mångfalt högre än importen.

För att beskriva situationen för bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige presenterade Vinnova nyligen en kartläggning av antal företag, sysselsättning, verksamhetsinriktning, regional fördelning med mera. En särskild studie har  också gjorts av den svenska läkemedelsindustrins internationalisering under perioden 1997 till 2003. Astra, som 1997 hade drygt 7 300 anställda i Sverige, hade som Astrazeneca vid den senare mätningen cirka 10 000 anställda. Pharmacia hade drygt 5 000 anställda och de nio företag, som anses vara resterna av gamla Pharmacia, har nu 8 000 anställda. Till det kommer övriga företag med liknande profil, vilka 1997 var 132 med 3 000 anställda; nu drygt 200 med 4 400 anställda.

Bilden är således ganska positiv, men det finns enligt många bedömare vissa orosmoln. Fortsatt utlandsflytt av verksamheter, brist på riskkapital och kompetensbrist är de väsentligaste. Vad gäller det sistnämnda framhåller universitetslärare allt oftare, exempelvis i facktidskrifter, det  bristande intresset för de naturvetenskapliga ämnena i grundskola, gymnasium och högskola.


Det finns idag 40 högskolor i Sverige, men de naturvetenskapligt utbildade eleverna från gymnasiet räcker inte till att fylla alla platser.

Även doktorandutbildningen kritiseras för att bli en mer regionalpolitisk än en utbildningspolitisk angelägenhet. Fler men sämre utbildade doktorander kan bli förödande i en hårdnande internationell konkurrens.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng