Industrin inför läkemedelsreformen:Med fokus på läkemedelskommittéerna? men läkaren viktig för nya preparat

Läkemedelsföretagen förbereder sig inför läkemedelsreformen genom att utbilda sin personal och odla kontakter med landsting och läkemedelskommittéer. Särskilt när det gäller nya läkemedel, som ännu inte har fått klinisk erfarenhet, blir den enskilde läkaren fortsatt viktig.

20 jul 2002, kl 17:11
0

Läkemedelsföretagen följer noga den förändring som sker i och med läkemedelsreformen. Alla vill ha en så bra dialog som möjligt med läkemedelskommittéerna. Det är strategiska överväganden och man förbereder sig exempelvis genom utbildning av sin personal.
I en kärv ekonomi är det viktigt för företagen att kunna visa läkemedlens konstnadseffektivitet gentemot andra terapier. Man hoppas att landstingen kommer att ta emot den utbildning som man gärna vill erbjuda läkarna.


LIF inlett samarbete
Läkemedelsindustriföreningen, LIF, planerar ett samarbete med de olika landstingen som sträcker sig över allt som är nytt på området som kommittéernas verksamhet, upphandling, hälsoekonomiska frågor och avtal om kliniska prövningar.
? Landstingen är ju vår blivande största kund, säger Håkan Mandahl, vice VD på LIF. Det finns en kund ? säljar relation här som vi måste beakta. Vi har bildat ett gemensamt samrådsorgan med Landstingsförbundets ledning för att tillsammans följa utvecklingen.
Läkemedelskommittéerna blir en fokalpunkt för många parter, SBU, industrin, Läkemedelsverket och Apoteksbolaget. LIFs planer när det gäller aktiviteter gentemot läkemedelskommittéerna är i ett förberedande stadium.
? Vi försöker samla information om vad som händer, säger Håkan Mandahl. Vi talar med Landstingförbundet och vi har en del inbjudningar att komma och besöka olika läkemedelskommittéer.
Han tror att den enskilde läkaren på sikt kommer att bli mindre intressant för industrins information men att det är en utveckling som tar tid. När det gäller nya läkemedel är den enskilde läkaren fortfarande viktig ? kommittéerna brukar ligga lågt innan det finns en bredare klinisk erfarenhet. Klinisk vardag styr i stor utsträckning och påverkar även beslut på central nivå.
? Men det finns en tyngdpunktsförskjutning om nu kommittéerna får de resurser och de uppgifter som HSU hade tänkt sig, säger Håkan Mandahl. Framför allt på informations- och utbildningssidan förutsätter HSUs tankegångar mycket stora resurser för kommittéerna. Vissa har fått lite pengar av sina huvudmän, men jag kan inte se någon generell bild ännu.
När listorna nu skall nyetableras behöver naturligtvis kommittéerna och deras olika terapigrupper underlag för att kunna dra sina slutsatser. För företagen är det av stor betydelse att deras produkter kommer med på listorna.
? Varje företag förbereder sig på sitt eget sätt. Det är strategiska överväganden som dom förmodligen inte vill berätta så mycket om. Det gäller att ha konkurrensfördelen av att ha en god dialog med kommittéerna.


Viktigt samarbete
På Astra arbetar man aktivt på att få till stånd en dialog med olika landsting.
? Genom att vi är så stora på den svenska marknaden vill vi ta reda på vilken roll vi kan spela och vilka förväntningar som kommittéerna har på läkemedelsföretagen, säger Staffan Ternby.  Vi vill visa vad Astra står för när det gäller den svenska sjukvården. Det är inte bara att leverera piller utan vi arrangerar symposier och vidareutbildningar inom olika områden. Det har vi tagit betalt för i läkemedelspriserna. Vill man ha en sådan utbildning även fortsättningsvis?
Lars Olofsson, VD för MSD menar att det är naturligt idag att man samlar kompetensen inom varje landsting till en stark grupp. Kommittéerna har länge varit viktiga som kundgrupp men blir nu ännu viktigare. Framför allt blir de viktigare när det gäller behandlingen inom öppenvården. 
? Vi arbetar nu på att få en bättre struktur och koordinering av vår information till läkemedelskommittéerna, säger han. Vi kommer att jobba mer och mer med att försöka visa att läkemedel inte bara handlar om en direkt kostnad. Det är viktigt att landstingen inte ser läkemedel som en kostnad utan som en resurs.
Lars Olofsson menar att de också kan bidra till att ge läkarna kunskap och utbildning både om enskilda läkemedel och om produktområden.
? Det är min förhoppning att landstingen kommer att se positivt på den utbildning som vi ger till läkarna, säger han.
På Schering-Plough räknar man med att kommittéerna i framtiden blir mer omfattande och får fler specialistfunktioner och ett öppnare arbetssätt. Man kommer att sträva efter ett bra samarbete med kommittéerna för att på bästa sätt få ut rekommendationerna till förskrivarna.
?Vi kommer att satsa mer på träning och utbildning av vår personal, speciellt på områden som hälsoekonomi och förhandlingsteknik, säger VD Göran Befrits. 


Kommittéerna arbetar olika
Lars Martin, en av fyra marknadsdirektörer på Glaxo Wellcome framhåller att kommittéerna måste vara beroende av företagen för att kunna göra vettiga läkemedelsval.
Han tror inte att alla kommittéer kommer att likna varandra utan att man kommer att hitta olika vägar att arbeta på. Efterhand kan de bli mer strömlinjeformade genom att man utbyter erfarenhet och information om hur man arbetar på bästa sätt.
? Vi är övertygande om att kommittéerna inte kan jobba utan att ha kontakt med de som tillverkar de produkter som de sitter och beslutar om, säger han. Det vore orimligt.


Konkurrerande oberoende information
Företagen räknar med att kunna ha ett bra samarbete även med oberoende informatörer, exempelvis de av SBU nyligen utsedda informatörerna.
? Det är också viktigt att de oberoende informatörerna har rätt information och underlag för sina beslut, säger Lars Martin. Vi måste anpassa oss till den förändring som kommer och samarbeta så gott det går. Sedan kommer informatörerna att söka egen information och se objektiviteten i den ? det är deras jobb.
Det är helt OK med oberoende information, menar Lars Olofsson från MSD. Ju mer information om läkemedel som är nyanserad och korrekt desto bättre.
? Alla oavsett om vi är patienter, läkare eller läkemedelsindustri gagnas av en rationell läkemedelshantering, säger han. En del i det är också att ge nya innovativa läkemedel en chans i den nya terapin. Annars kommer vi aldrig framåt.
Göran Befrits från Schering-Plough menar att den producentobundna informationen säkert kommer att öka och att det är väsentligt att ha fortsatt direktkontakt med dessa.
? Vi som tillverkare har ett stort ansvar för att kunskapen om våra produkter ligger på en så bra nivå som möjligt hos läkarkåren och andra förskrivare, säger han.


Enskilda läkare fortfarande viktiga
På företagen är man överens om att den enskilda läkaren är fortsatt viktig även om läkemedelskommittéerna får en större betydelse. Det gäller särskilt nya läkemedel som inte kommit med på kommittéernas listor.
? Nya preparat måste ju kunna få en användning från början, säger Lars Martin från MSD. Kommittéerna kan ju inte stänga ute nya produkter när de kommer på marknaden innan de är rekommenderade. Då kommer läkarna att vara viktiga och kommittéerna genom att tillåta förskrivning även av nya läkemedel.
Staffan Ternby på Astra tycker också att läkarna är fortsatt viktiga.
? Man kan inte bortse från de enskilda läkarna. Vi kommer inte att dra ner på marknadsföringen till dem och satsa hela krutet på läkemedelskommittéerna, säger han.
Lars Olofsson, MSD, tycker att det är viktigt att ha en kontinuerlig dialog även med läkare som inte ingår i läkemedelskommittéerna.
? Det kommer vi att fortsätta att jobba med, både när det gäller kliniska prövningar och i att ge information om våra nya läkemedel, säger han.
Göran Befrits, Schering-Plough menar att den enskilde läkaren kanske blir mindre viktig på lite längre sikt, men att man måste se till att de som förskriver företagets läkemedel får tillräcklig information, service och kunskap om produkten.
? Det är också viktigt att vi får tillbaka information och erfarenheter om våra produkter så att vi kan gör ytterligare förbättringar. Det kan vi inte lösa utan direktkontakt med förskrivarna.


Största oron
Det som industrin är mest skeptisk för i reformen är att läkemedel inte skall få chansen att visa att de är kostnadseffektiva på sikt.
? Jag är rädd för den här reformen av en stor anledning, säger Lars Olofsson, MSD. Det är att man inom landstingen, beroende på att ekonomin ser ut som den gör, är tvingade till att ha ett kortsiktigt synsätt till kostnader av läkemedel. Det är ingen tvekan att många moderna nya innovativa läkemedel är dyrare om man ser till tablettintag per dygn jämfört med sedan länge etablerad terapi.
Han menar att behandlingen ändå blir rimligt kostnadseffektiv när man får räkna hem vinsten under ett antal år. Kommer man i ett krasst ekonomiskt tänkande att ha möjlighet att ta sådana hänsyn om man skall rädda nästa budgetår?
? Det är den svängen vi sitter i när det gäller landstingsekonomin, säger Lars Olofsson, MSD. Det handlar om att rädda årets budget och då blir det ett kortsiktigt synsätt. Det missgynnar den forskningsintensiva industrin.
 


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng