Annons
Fler får immunterapi mot allergier
Foto: Istock

Fler får immunterapi mot allergier

På två år har antalet personer i Sverige som får immunterapi mot allergi ökat med 23 procent. Möjligheten att ge tabletter i stället för sprutor är en orsak.

11 apr 2022, kl 08:50
0

Annons
Maria Ingemansson.

Maria Ingemansson.

Numer kan vården ge immunterapi mot allergier, allergen immunterapi (som ofta också kallas allergivaccinering), inte bara i form av injektioner. I många fall kan det även ske med tabletter. De nya möjligheterna till tablettbehandling har ökat tillgängligheten och det är nu allt fler i Sverige som får allergen immunterapi.

Allt fler får immunterapi mot allergier

Sammanlagt drygt 20 300 personer i Sverige får för närvarande allergen immunterapi. Detta visar siffror från läkemedelsföretaget ALK som marknadsför de läkemedel som används för detta ändamål i Sverige. Antalet har ökat med omkring 3 800 personer sedan 2020, vilket motsvarar en 23-procentig ökning.

– Det är en positiv utveckling och vi allergologer vill gärna att ännu fler med svår allergi ska kunna få allergen immunterapi, säger Maria Ingemansson, barnallergolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Hon är medlem i läkemedelskommitténs expertgrupp för lung- och allergisjukdomar inom Region Stockholm och är även med i läkemedelsföretaget ALK:s immunterapigrupp som arbetar för att det ska utbildas fler allergologer.

Finns både injektioner och tabletter

Immunterapi är aktuell vid IgE-medierade allergier, den vanligaste allergiformen som ger en snabb reaktion och gör att det bildas IgE-antikroppar mot det allergiframkallande ämnet. Immunterapi finns i dag mot många, men inte alla, vanliga allergier.

Mot födoämnesallergier finns ännu ingen EU-godkänd immunterapi, men studier pågår. I USA har dock läkemedelsmyndigheten FDA godkänt en immunterapi mot jordnötsallergi.

Immunterapi mot allergier går ut på att, under kontrollerade former, vid upprepade tillfällen tillföra små mängder av det allergiframkallande ämnet. Det gör man antingen med injektioner eller med tabletter som läggs under tungan. Immunterapin dämpar med tiden immunförsvarets allergiska överreaktion på ämnet. Det leder till att allergisymtomen minskar.

När det gäller pollenallergi, som är extra aktuellt vid den här tiden på året, finns det både injektionsbehandling och tablettbehandling med extrakt från björk respektive gräs. Immunterapi i tablettform med björkextrakt är dock bara godkänd från 18 år.

Minskar symtomen

Injektionsbehandling vid allergi startar med en upptrappningsperiod och fortsätter sedan med underhållsbehandling. Underhållsbehandlingen pågår vanligtvis i tre år .

Vid tablettbehandling tar patienten i stället en tablett om dagen i tre år.

Immunterapin gör normalt inte att patienten blir helt botad från allergibesvären, men däremot mindre känslig för det allergiframkallande ämnet. Detta gör i sin tur att effekten av vanliga symtomlindrande allergimediciner oftare räcker till för att hålla symtomen under kontroll.

– Det kan betyda mycket för livskvaliteten, säger Maria Ingemansson.

Risk för allergireaktioner

Efter avslutad immunterapi kvarstår den fulla effekten olika länge beroende på vilken allergi det gäller. Pollenallergiker kan börja märka tydligare symtom igen efter cirka tio år, berättar Maria Ingemansson:

– Det går att repetera behandlingen då. Men ofta är det inte nödvändigt eftersom symtomen ändå oftast håller sig på en mer kontrollerbar nivå än före immunterapin.

En nackdel med allergen immunterapi är risken för biverkningar i form av allvarliga allergireaktioner. Detta gäller särskilt vid injektionsbehandling. Det är därför främst allergikliniker som ger immunterapi och det sker under noggrann övervakning av patienterna.

På grund av detta och av hälsoekonomiska skäl är det enbart barn och vuxna med kraftiga och svårbehandlade allergier som kan vara aktuella för allergen immunterapi. För pollenallergi gäller till exempel att personen under minst två säsonger ska ha använt antihistamintabletter, ögondroppar och nässpray utan att det hjälpt tillräckligt bra.

Studier tyder på förebyggande effekt

Även om dessa kriterier fortfarande gäller, vill Maria Ingemansson och många av hennes kollegor förändra synen på allergen immunterapi. De menar att vården inte enbart bör se behandlingen som en sista utväg om inget annat hjälper, utan överväga den tidigare för fler.

– Särskilt när det gäller barn vill vi förändra inställningen eftersom allergen immunterapi hos dem även kan fungera förebyggande, säger Maria Ingemansson.

Hon syftar på forskning som visat att behandlingen kan hjälpa barn med svår pollenallergi utan astma att slippa utveckla just astma. Den förebyggande effekten har här varit tydligare ju yngre barnet är.

Vill involvera primärvården mer

För att fler med allergier ska kunna få immunterapi, vill allergologerna öka samarbetet med primärvården. Eftersom tablettbehandlingen är säkrare kan den i utvalda fall hos vuxna skötas av vårdcentraler efter en introduktionsutbildning, menar Maria Ingemansson och hennes kollegor.

På vissa håll i landet har de här tankarna fått genomslag, på andra inte. Maria Ingemansson hoppas att förändringen så småningom ska sprida sig i hela landet så att allergiklinikerna snabbare kan ta emot nya patienter.

– Totalt sett kan det göra att allergen immunterapi blir tillgänglig för fler.

Varierar i landet och världen

Enligt försäljningssiffrorna från läkemedelsföretaget ALK får omkring 8 600 personer allergen immunterapi med injektioner och 11 730 personer behandlas med tabletter. Antalet patienter som får tablettbehandling ökar, medan antalet som får injektioner minskar något.

Användningen av allergen immunterapi varierar kraftigt mellan regionerna. Mest allergen immunterapi ger Region Kalmar län och Region Halland och minst ger flera Norrlandsregioner där Norrbotten ligger allra lägst. Genomsnittet för landet är 21 behandlade patienter per 10 000 invånare.

Trots den svenska ökningen är detta, enligt Astma- och allergiförbundet, en betydligt lägre användning än i till exempel våra grannländer Danmark och Norge som ligger på omkring 35 behandlade per 10 000 invånare.

Källor: ALK, Astma- och allergiförbundet

Så går injektionsbehandlingen till

Injektionsbehandling mot allergi kallas även subkutan immunterapi och förkortas SCIT. Det finns injektionsbehandling med extrakt från björk, gräs, kvalster, katt, hund, bi och geting.

Patienten får en spruta i veckan under upptrappningen och sedan underhållsdoser var sjätte till åttonde vecka i tre till fem år, beroende på vilken allergi det gäller. Behandlingen kan ge svåra allergiska reaktioner så patienten måste stanna på mottagningen i minst en halvtimme efter sprutan.

Injektionerna ges av barn- eller vuxenallergologer. Injektioner med pollenextrakt kan även ges av vissa öron-näsa-halsspecialister.

Källa: Tidningen Evidens

Så går tablettbehandlingen till

Tablettbehandlingen kallas även sublingual immunterapi, SLIT, eftersom tabletterna läggs under tungan (sublingualt).

Tablettbehandling med extrakt från gräs är godkänd från fem års ålder och behandling med extrakt från björk från 18 år. Det finns även sublingual immunterapi med extrakt från kvalster och den är godkänd från 12 år.

Den första tabletten tas på en mottagning där patienten av försiktighetsskäl får stanna kvar minst en halvtimme. Sedan fortsätter patienten behandlingen hemma med en tablett om dagen.

Källa: Tidningen Evidens

Föregående artikel Communitystudien: Många fick omikron trots booster
Nästa artikel Fäller företag som inte varnade för graviditet