Het debatt inför antroposofbeslut

Tiden närmar sig för det som väntas vara det slutgiltiga beslutet om antroposofiska preparat ska vara en del av svensk läkemedelslagstiftning eller inte och debatten går hög.

30 maj 2016, kl 12:44
3

Om antroposofpreparat ska regleras inom ramen för svensk läkemedelslagstiftning eller inte debatteras just nu inför det kommande regeringsbeslutet. Beslutet väntas komma senast den 30 juni då Vidarklinikens dispens att sälja dessa preparat går ut.

Flera tunga remissinstanser har argumenterat emot att de antroposofiska medlen inte ska bedömas på samma sätt som läkemedel i den svenska läkemedelslagstiftningen, med hänvisning till patientsäkerhet. Men från andra håll hörs argument för att preparaten ska få fortsätta användas på nuvarande sätt, det vill säga användas utan vetenskapligt bevisad effekt.

På SVT opinion skriver bland andra Maria Torshall, chefredaktör för tidningen Hälsa, om vikten av att svenskarna får tillgång till antroposofisk vård. Hon anser att det är viktigt att erbjuda medicinsk mångfald inom vården samt rätten att själv får välja sin vård.

I ett svar pekar Dan Larhammar, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och Karin Meyer, vd för Apotekarsocietet, på att antroposofiska preparat har används utan krav på påvisad effekt, och att det i Torshalls inlägg inte framkommer att det handlar antroposofiska produkter och hur dessa ska användas. Vidare skriver de: ”Vår uppfattning är att svenska patienter ska kunna lita på de läkemedel som användas inom svensk sjukvård och att dessa är dokumenterat effektiva för sitt ändamål. Antroposofiska produkter har inte den dokumentationen.”.

Även Vidarkliniken, som i allra högsta grad berörs av beslutet, argumenterar för att en ny EU-paragraf ska införas som möjliggör att patientsäkra, men inte vetenskapligt effektbevisade preparat kan registreras som läkemedel. I en debattartikel i Altinget menar de att det finns forskningsresultat som pekar i positiv riktning och att det är viktigt att möjligheten att bedriva forskning inom området inte stängs ner.

Även här svarar Karin Meyer, vd på Apotekarsocieteten. Hon menar att Ursula Flatters och Anders Kumlander från Vidarkliniken blandar ihop begreppen antroposofisk medicin och antroposofiska ”läkemedel”. Vidare menar hon att det leder bort från diskussionen om antroposofiska produkter hat vetenskapligt dokumenterade medicinska effekter. I Vidarklinikens debattartikel anser Karin Meyer att det snarare är omhändertagande av patienterna som man ger uttryck för, något hon inte ifrågasätter. Om det bedrivs forskning bör den visas och granskas enligt gängse regler för svensk läkemedelslagstiftning, enligt Karin Meyer.

Frågan om hur de antroposofiska preparaten ska hanteras togs även upp under Läkarförbundets fullmäktige i helgen. Förbundet tillstyrkte då en motion från Sjukhusläkarna som handlar om att arbetsgivaren inte ska kunna kräva att läkare skriver remiss till vård som använder oregistrerade läkemedel. Om regeringen väljer att förlänga Vidarklinikens dispens för de oregistrerade antroposofiska medlen innebär det att läkare ska kunna vägra skriva remiss till Vidarkliniken.

Många väntade ett beslut från regeringen om antroposofmedel innan årsskiftet 2015/2016, men på grund av många ärenden prioriterades beslutet om ned. Regeringen valde då i stället att förlänga Vidarklinikens tillfälliga försäljningstillstånd för antroposofmedel med ytterligare sex månader. Vidarklinikens tillfälliga tillstånd löper ut den 30 juni och frågan om hur de antroposofiska preparaten ska hanteras inom svensk läkemedelslagstiftningfrågan bereds nu på regeringskansliet. Ett beslut väntas komma i juni.

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Juridik inte farmakologi! Självklart ska antroposofpreparat (homeopatika) regleras inom ramen för svensk läkemedelslagstiftning och påföljande tillsynas av Läkemedelsverket. Jag hoppas verkligen att den svenska regeringen fattar ett sådant beslut denna månad.
    Homeopatika säljs idag på apotek och skall enligt lag räknas som läkemedel, men står långt ifrån de farmakologiska principerna. Någon effekt och/eller indikation får inte anges för ett homeopatiskt läkemedel och det finns inga krav att genom kliniska studier eller litteraturreferenser vetenskapligt visa effekt. Det är dock viktigt både att preparaten säljs på apotek och att de regleras inom gällande lagstiftning. Detta för att kunna nå både tillverkarna och användarna.
    Inom EU finns uppskattningsvis 50 000 läkare som årligen förskriver homeopatika till 110 miljoner användare. Bruket av homeopatika ökar kraftigt i Sverige och enligt Leverantörsföreningen för homeopati (LFfH) fanns omkring 50 000 användare år 2010. Läkemedelsverket bedömer homeopatiska läkemedel enbart utifrån bland annat kvalitet och säkerhet. Olaglig tillverkning av homeopatika har uppmärksammats i Sverige vilket ledde till att Läkemedelsverket i början av sommaren 2010 skickade ut brev till med rekommendation till 3000 homeopatikaterapeuter att se upp med olagligt tillverkade produkter. I brevet påtalas risken med att använda produkter som står utanför Läkemedelsverkets tillsyn.

    Homeopatika säljs idag på apotek och detta är bra och viktigt eftersom användarna där träffar kunnig apotekspersonal som kan guida dem rätt i vårdkedjan. Behandling med enbart antroposofpreparat innebär risk för att fördröja en livsviktig diagnos och påföljande behandling. Slutar man sälja dessa preparat på apotek och vägrar man reglera dem inom läkemedelslagstiftningen så växer mörkertalet; preparaten tillverkas och sälj utan kontroll och fler patienter luras att använda preparat som saknar effekt utan att få tillgång till de råd man annars hade kunnat få på apotek.

  2. Kan någon på Läkemedelsvärlden redovisa vilka antroposofiska preparat som beslutet handlar om samt varför dessa preparat ska behandlas på annat sätt än homeopatiska preparat?

    Det vore också intressant att få veta hur båda dessa typer av preparat behandlas i Tyskland, Nederländerna och andra EU-länder.

  3. Det här med vetenskaplig bevisning är ett intressant begrepp. Det borde nog definieras och det som inte är vetenskapligt bevisat (det gäller säkert en den äldre läkemedel) används bör det finnas krav på uppföljning och utvärdering. Tillåter man bara preparat som bevisat har effekt stryper man möjligheten att testa nytt eller nygammalt respektive anv av läkemedel för andra indikationer är de är avsedda för. Tänk på att bara omkring en fjärdedel av den medicinska vården är evidensbaserad. Det behöver finnas utrymme för enskilda läkare. Örtpreparat, homeopatiska preparat mm som gängse skolmedicin anser verkningslösa finns det ingen indikation att förbjuda. Ökar de placeboeffekten eller vad de nu gör för någon nytta eftersom en del anser att de botar så finns det faktiskt igen som helst anledning att ta bort dessa. Dessutom är det s2overksamma å att våra kunskaper i dag är begränsade och kanske visar sig en del v dessa “overksamma” produkter i framtiden vara verksamma. Sådana exempel finns det gott om i medicinen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng