Gravida bör undvika växtbaserade läkemedel

Kosttillskott och växtbaserade läkemedel är dåligt studerade och bör generellt undvikas under graviditeten.

21 Dec 2018, kl 11:42
0

Eftersom säkerheten för fostret är osäker bör gravida undvika att äta växtbaserade läkemedel och kosttillskott under graviditeten. Det skriver Janusinfo, Stockholms läns landstings webbplats för läkemedelsinformation till hälso- och sjukvården, på sin sajt.

Växtbaserade läkemedel och naturläkemedel är dåligt studerade och har inte genomgått samma noggranna studier av effekt och säkerhet som vanliga läkemedel. Dessutom varierar halterna av aktiv substans i många växtbaserade läkemedel beroende på när på säsongen de skördats och många preparat innehåller många olika substanser.

Eftersom många gravida ändå äter den typen av preparat, och sökningarna om eventuella fosterskadande effekter är stor, enligt Janusinfo, har man gjort bedömningar av fem vanliga läkemedel från växtriket med avseende på säkerhet för fostret.

De undersökta preparaten är de som innehåller röd solhatt, johannesört, passionsblomma, kryddtimjan och röd timjan samt ingefära.

Röd solhatt (echinacea purpurea) och kryddtimjan och röd timjan (thymus vulgaris och zygis) används bland annat för att förebygga och lindra förkylning. Echinaceas fosterpåverkan har undersökts i två små studier. Resultat tyder inte på någon negativ fosterpåverkan, men några säkra slutsatser kan inte dras eftersom studierna var små. Orala droppar av echinacea innehåller alkohol motsvarande 4-5 ml vin per dos, vilket ska uppmärksammas.

Vad gäller timjanpreparaten har inga behandlingsstudier gjorts och det går därför inte att säga något om säkerheten. Preparaten innehåller timjanolja, som är giftig i koncentrerad form. De godkända preparat som finns på marknaden innehåller dock låga halter av timjanolja.

Johannesört och passionsblomma brukar användas mot lätt nedstämdhet och oro respektive som lugnande medel och sömnmedel. Extrakt av johannesört (hypericym perforatum) innehåller många olika kemiska föreningar och det är inte klarlagt vilka som anses ha en farmakologisk effekt. Det har gjorts två små studier av johannesörts fosterpåverkan. Liksom för röd solhatt tyder resultaten inte på någon negativ påverkan på fostret, men studierna är för små för att egentligen kunna dra några slutsatser. Viktigt att känna till är att johannesört inducerar flera olika leverenzymer som är inblandade i nedbrytningen av många läkemedel och att den effekten kan sitta i flera veckor efter avslutad behandling.

För passionsblomma (passiflora incarnata) har inga studier av behandling under graviditet gjorts så det går inte att dra några slutsatser om eventuell fosterpåverkan. Däremot har passionsblomma använts under en mycket lång tid, flera hundra år, och det är inte sannolikt att det skulle ha några fosterskadande effekter, enligt Janusinfo. Däremot kan passionsblomma innehålla alkaloider som skulle kunna orsaka livmodersammandragningar. Det är däremot osäkert om de kommersiella produkterna innehåller tillräckligt höga halter alkaloider för att åstadkomma det.

Vad gäller ingefära (zingiber officinale) har det länge använts som ett medel mot illamående. Här har man gjort fler kliniska studier och observationsstudier där man inte sett några säkerställda negativa effekter på fosterutvecklingen. Däremot var det något vanligare med små vaginala blödningar efter graviditetsvecka 17 hos de kvinnor som ätit ingefära.

Bedömningen är att ingefära sannolikt är ofarligt när det används av friska kvinnor i rekommenderad dos, som motsvarar upp till cirka 1000 mg torkad ingefära dagligen. Högre doser ska däremot undvikas då ingefära bland annat innehåller ämnen som kan hämma prostaglandinsyntesen, vilket skulle kunna öka blödningsrisken.

Förutom att den här typen av preparat är preparat är dåligt studerade och inte genomgått samma kontroll och godkännande som traditionella läkemedel kan de också innehålla tillsatsämnen eller föroreningar som inte framgår av innehållsförteckningen. Rekommendationen är därför att inte äta dem under graviditeten.