Det är sällan en studie med endast 160 patienter får ett stort genomslag i den kliniska vården, men den danska Steno-2-studien är ett sådant exempel. Den 30 januari 2003 publicerades i New England Journal of Medicine data från åtta års uppföljning där man jämförde konventionell behandling med en så kallad multifaktoriell intervention av patienter med typ 2-diabetes och tidig njurskada.
Med multifaktoriell behandling menas att inte bara högt blodsocker behandlas utan även högt blodtryck och ogynnsam sammansättning av blodfetter. Dessutom försöker man aktivt förmå patienten att ändra livsstil; sluta röka, gå ner i vikt, motionera mer, äta mindre mättat fett, mer frukt och grönsaker.
? Att Steno-2 har blivit så betydelsefull beror på att resultaten var mycket bra och entydiga. I läkemedelsstudier är det inte ovanligt att man behöver behandla 50 eller 100 patienter för att undvika en hjärtinfarkt, stroke eller död. Men i Steno-2 var det så kallade NNT, numbers needed to treat, bara 5, vilket är mycket ovanligt, säger Stig Attvall, docent och chef för Diabetescentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Nya riktlinjer
De gällande svenska nationella riktlinjerna för behandling av diabetes är från slutet av 1999. Men nya är på gång. Svensk förening för diabetologi har på uppdrag från Socialstyrelsen tagit fram ett förslag med ambitionen att nya nationella riktlinjer ska fastställas i början av 2006 (se ruta).
Behandlingsmålen ansluter till största del till andra nationella och internationella rekommendationer. Förslagen om nya mål för blodtryck och blodfetter har redan införts av njurmedicinare och hjärtspecialister i Sverige, säger Stig Attvall.
? En sänkning av HbA1c med en procentenhet innebär 37 procent lägre risk för komplikationer från ögon, njurar och nervsystem samtidigt som också risken för hjärt-kärlsjukdom minskar. Vad vi funderar på är nivåerna för HbA1c och här har professionen i diskussioner med patientföreningen tagit upp att individuella mål ska diskuteras fram enskilt mellan behandlande läkare och patient just för att en rimlig ambition ska finnas. Frågan kommer att diskuteras under ett symposium på Riksstämman i månadskiftet november-december, säger han.
Inte bara Steno-studien utan även annan forskning, som den brittiska UKPDS, har pekat på att isolerad behandling mot enbart blodsockernivån är otillräcklig för bästa resultat för typ 2-diabetiker.
? Med det vi vet idag är det ännu viktigare att få bukt med dåliga blodfettvärden och högt blodtryck. Typ 1-diabetes är en sjukdom på grund av insulinbrist, medan typ 2-diabetes snarare kan betraktas som en aggressiv kardiovaskulär sjukdom, och att den därför ska behandlas enligt den insikten, säger Stig Attvall.
Sedan länge är det en självklar rutin för patienter med typ 1-diabetes att själva kontrollera blodsockernivån före och efter måltider. Lika självklart är det inte för typ 2-diabetiker, men nyligen visade en tysk studie, Rosso, att egenkontroll är viktigt även för typ 2-diabetikers prognos.
Egenkontroll viktig
Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, deltog vid presentationen av studien i Aten i mitten av september.
? Den visar att det är viktigt med egenkontroll av blodsockret även för typ 2-diabetiker för att undvika komplikationer senare. Vi rekommenderar att såväl nyupptäckta patienter som de med behandlingssvikt ska ta 7 prover under dagen; före och efter måltider tre gånger samt före sänggåendet, säger Kerstin Brismar.
Målet är att patienten ska ställa in behandlingen så att blodglukos blir högst 6 mmol/L före måltid och 8 mmol/L 1,5-2 timmar efter måltiden.
? När man väl ställt in behandlingen och ligger bra även i HbA1c kan man nöja sig med att kontrollera blodsockret före och efter måltid samt till natten en dag i veckan, säger Kerstin Brismar.
Kerstin Brismar säger att det gjorts några mindre studier av effekten av egenkontroll i Sverige, men ser gärna att det görs så att man får en tydlig dokumentation. Mycket viktigt är att lära patienten att ändra behandlingen utifrån blodsockret, framför allt kost och motion, för att uppnå bra sockerkontroll.
I den tyska studien visade det sig dessutom att patienter som inledningsvis hade höga blodsockervärden, men som kontrollerade sina värden och gjorde nödvändiga justeringar regelbundet i slutändan hade färre komplikationer än de patienter som inledningsvis låg hyfsat till men som sedan inte regelbundet själva mätte sitt blodsocker.
? Det exemplet visar tydligt hur den enskilde patienten själv kan påverka sin långsiktiga prognos, säger Kerstin Brismar.