Stort behov av nya antidiabetika

Om tjugo år beräknas antalet typ 2-diabetiker i världen överstiga 300 miljoner. Inte ens hälften av dagens patienter når önskvärda resultat med de idag tillgängliga medlen.
Behovet av nya antidiabetika är enormt, och många forskningsspår kan snart ge resultat i form av nya läkemedel.

1 nov 2005, kl 18:22
0

Annons

Det är väl känt att om man har för mycket kortisol i kroppen går man upp i vikt och blir okänslig för insulin.

? Om man kan hämma det enzym som omvandlar kortison till kortisol kan det ha gynnsamma effekter på diabetespatienter, säger Christian Berne, professor och överläkare vid Uppsala akademiska sjukhus.

Han tror att det dröjer mellan fem till tio år tills patienterna får tillgång till substanser som minskar mängden kortisol i kroppen.
Det är en av flera nya principer för kommande antidiabetika. Närmare i pipeline ligger den klass läkemedel som benämns kombinerade glitazoner.

Dubbla effekter

Dessa verkar på de två PPAR-receptorerna alfa och gamma som finns i cellkärnor. När gammareceptorer stimuleras ökar insulinkänsligheten bland annat genom att blodets nivå av fettsyror sjunker vilket underlättar glukostransporten in i cellerna. På det sättet sänks blodsockret. Idag finns redan två glitazoner, som båda verkar på gammareceptorn, godkända mot diabetes i Sverige.

När alfa-receptorer stimuleras leder det till sänkta blodfetter. Med kombinerade glitazoner skulle man alltså både minska blodsockret och blodfetterna.

Det största orosmolnet har varit att dessa läkemedel, varav flera ligger i fas tre, kan stimulera cancertillväxt. I djurförsök har det funnits tecken på det, men i en studie på över 2 500 patienter som presenterades på den stora diabeteskongressen i Aten i september fanns inte några sådana tecken hos människor. Christian Berne ser dock anledning att även i fortsättningen noga följa långtidseffekterna av dessa läkemedel.

? När PPAR-receptorer stimuleras aktiverar de flera hundra gener. Några av dem har de goda effekterna, men det är möjligt att även oönskade gener aktiveras.

I framtiden kan det tänkas att förebyggande behandling används mer. Flera företag försöker ta fram vaccin mot diabetes, däribland svenska Diamyd som riktar in sig på typ 1 diabetes.
En annan variant på förebyggande vård kan vara bantningspiller då många överviktiga ligger i riskzonen för vuxendiabetes. Vi kan vänta oss en rad viktminskningspreparat de kommande åren.
Christian Berne har lett en studie som prövade Xenicals inverkan på diabetespatienter och resultaten var positiva. Ändå ser han och många andra experter ogärna att bantningsmedel ges preventivt i större utsträckning än vad som redan sker idag.

Våt dröm för industrin

? Det är en våt dröm för industrin att vi ska medicinera förebyggande med dessa läkemedel. Om man skulle medicinera alla som har metabolt syndrom blir det 25 procent av befolkningen som skulle behöva medicin i kanske 25 år av sina liv. Det är inte en utveckling vi vill se.

Han menar att eftersom metabolt syndrom beror på en ändring i vår livsstil de senaste årtiondena bör grundkonceptet vara att förbättra livsstilen hellre än att behandla med läkemedel.
Ytterligare en kommande behandlingsstrategi är att med substanser som ökar nivån av det insulinfrisättande tarmhormonet GLP-1 sänka blodsockret. I USA finns redan medlet exenatid som innehåller GLP-1 från den amerikanska ödlan gilamonster och preparat som blockerar det enzym som bryter ner tarmhormonet är under utveckling (se LMV nr 9/2005).

Suad Efendic, professor i endokrinologi vid Karolinska institutet, anser att den största förhoppningen med dessa medel är att patienternas egen insulinproduktion inte ska bli utarmad.

? Idag finns det inga mediciner som bevarar betacellsfunktionen och därför blir patienterna sämre och sämre. I djurförsök har betacellerna inte slitits ut med de här preparaten så det finns skäl att hoppas att det även gäller människor.

Åtskilliga av de kommande medlen är tänkta att administreras peroralt och Suad Efendic tror att orala läkemedel kommer att utgöra en allt större del i terapin. Men han tror inte att insulinsprutor blir helt överflödiga i någon snar framtid.

Insulin behövs även i framtiden

? Det finns människor med rubbningar av insulinfrisättningen av en sådan dignitet att insulin länge måste ha en plats i behandlingen.

Inte enbart nya substanser utvecklas utan även nya beredningsformer.

Flera företag arbetar med inhalerat insulin och sannolikt finns det på den svenska marknaden inom kort. Pfizers och Nektar Therapeutics pulmonära insulin Exubera fick grönt ljus från EMEA:s expertkommitté CHMP i oktober. Det finns dock en oro att insulin via luftvägarna påverkar lungfunktionen och stimulerar celltillväxt (se LMV nr 6/2005).

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng