Gert Ragnarsson om Centrum för bättre läkemedelsanvändning

Gert Ragnarsson om Centrum för bättre läkemedelsanvändning

Det är dags att lära sig en ny förkortning igen. CBL, som står för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, är en organisation som håller på att ta form på Läkemedelsverket. Centrumet är ett resultat av att regeringen vill samla resurserna som arbetar för bättre läkemedelsanvändning och att Apoteket AB:s forskningsavdelning behövde ta vägen någonstans efter omregleringen.– […]

7 sep 2010, kl 16:13
0

Det är dags att lära sig en ny förkortning igen. CBL, som står för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, är en organisation som håller på att ta form på Läkemedelsverket. Centrumet är ett resultat av att regeringen vill samla resurserna som arbetar för bättre läkemedelsanvändning och att Apoteket AB:s forskningsavdelning behövde ta vägen någonstans efter omregleringen.
– Det som var Apotekets forskningsavdelning blir en del av centrumet, men framför-allt har vi fått i uppdrag att samordna alla de projekt som pågår i landet för att förbättra läkemedelsanvändningen under benämningen Centrum för bättre läkemedelsanvändning, säger Gert Ragnarsson, direktör på Läkemedelsverket och den som ansvarar för den nya verksamheten.

Det låter ganska enkelt. Men när Gert Ragnarsson ska förklara hur det ska organiseras tar det en kvart. I princip handlar det inte om något nytt fysiskt centrum. Apoteket AB:s forskartjänster flyttar visserligen dit, men utöver det handlar det mer om en omdefiniering av redan pågående arbeten. Det som är helt nytt är rådet för bättre läkemedelsanvändning. Det är rådet som kommer gå igenom och värdera och prioritera mellan de olika forsknings- och utredningsprojekt som finns och bestämma vilka projekt som ska få göras under CBL:s namn. Själva projekten drivs sedan ute i landet på universiteten, i landstingen och i olika organisationer.
– Jag ser det som att vi ska samla de projekt och utredningar som är vetenskapligt bra uppbyggda och som har tydliga mål. Jag hoppas att det ska bli som en kvalitetsstämpel om ett projekt drivs under CBL:s paraply.

Vilka ska sitta i rådet för bättre läkemedelsanvändning?
– Det där är inte helt okomplicerat. Vi har varit runt och pratat med en mängd olika organisationer och intresseföreningar och vi kan konstatera att intresset är mycket stort för att vara med. Men rådet får inte bli ett åhörarcentrum, det är viktigt att det blir en arbetsgrupp, och då kommer inte alla intressenter kunna vara med. Vi ska ha ett planeringsmöte den 23 september när vi diskuterar hur vi ska lösa det problemet.
– Jag kan tänka mig att det blir ett litet råd som utgör den exekutiva gruppen, men att vi har en referensgrupp som förbereder arbetet för rådet. I den referensgruppen kan ett större antal intressenter ingå och personer som kan bedöma vetenskapligheten och kvaliteten på olika projekt.

Ännu är inget bestämt kring rådet, men Gert Ragnarsson anser att representanter från Läkemedelsverket och systermyndigheterna TLV, Socialstyrelsen, SBU och Smittskyddsinstitutet måste vara nära knutna till centrumet.
– Om idéerna och tankarna finns samlade här så innebär det att alla inblandade myndigheter får del av arbetet tidigt och att de kan ha synpunkter och bidra till prioriteringen.
Sen när resultaten från projekten blir klara kommer myndigheterna kunna föra ut resultaten mer kraftfullt och enhetligt.

Läkemedelsverket får 16 miljoner kronor extra för att betala för den forskningsavdelning som kommer från Apoteket AB, räcker pengarna för att göra något slagkraftigt?
– Bara de 16 miljonerna räcker inte särskilt långt. Men parallellt med det här centrumet bygger vi upp en ny enhet inom Läkemedelsverket som ska arbeta med läkemedelsanvändning. I den enheten samlar vi de som redan idag arbetar med läkemedelsupplysning, medicinsk information, epidemiologi och den nya gruppen från Apoteket AB som arbetar med socialfarmaci. Enheten för läkemedelsanvändning kommer ha en budget på 50 till 60 miljoner. På sikt tror jag att externa projekt som organiseras under CBL mycket väl kan ha en budget på 30 miljoner genom att man får nya anslag och kan allokera resurser från de andra myndigheterna och andra intressenter. Då börjar vi närma oss de hundra miljoner per år som man tidigare pratat om behöver satsas på bättre läkemedelsanvändning under en femårsperiod. Vi är inte där idag, men jag tror vi kan växa till den storleken om vi gör vårt jobb bra.

Vilka områden kommer det forskas på?
– De problem som regeringen identifierade i sin promemoria inför bildandet av CBL var biverkningar, interaktioner, fel i förskrivningar och dålig följsamhet. Men det här är ett väldigt stort område och jag kan tänka mig att vi kommer lägga till andra frågor utifrån den nationella läkemedelsstrategin.

Kommer läkemedelsföretagens projekt kunna drivas under CBL?
– Som myndighet kan vi inte ha ett direkt samarbete med ett enskilt företag. Däremot kan man ju tänka sig att till exempel Läkemedelsindustriföreningen kan vara med och stödja ett projekt.

Kommer ni att lyckas förbättra läkemedelsanvändningen?
– Ja, jag tror det. Vissa resultat kommer nå myndigheterna redan det första året. Men sen kan det nog ta ytterligare ett par år innan det verkligen gett en förbättrad läkemedelsanvändning.

Vad kan stjälpa projektet?
– Det här bygger på att vi får till ett samarbetsklimat. Om folk tycker att det här blir för mycket Läkemedelsverkets projekt så vill de kanske inte vara med utan väljer att starta egna parallella spår istället.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng