Genotyp tycks oviktig vid astmabehandling

Tidigare misstankar om att astmapatienter med en viss genotyp skulle
svara bättre på behandling med långverkande beta-2-agonister i
kombination med inhalerade kortikosteroider tycks inte stämma. En
amerikansk studie publicerad i Lancet visar på att
behandlingsresultatet inte skiljer sig åt mellan patienterna.

20 nov 2009, kl 17:01
0

Tidigare studier har pekat på att astmatiker som har en viss genuppsättning svarar bättre på behandling med långverkande beta-2-agonister i kombination med inhalerade kortikosteroider. Men en amerikansk studie publicerad i Lancet visar att resultatet inte påverkas av den specifika genotypen.

Inom ramen för den så kallade LARGE-studien jämfördes personer med aminosyrauppsättningen arginin-arginin (B16 Arg/Arg) på en viss position av receptorn med de som har glycin-glycin (B16 Gly/Gly). Tidigare har det funnits misstankar om att personer med Arg/Arg skulle bli mindre hjälpta av kombinationsbehandlingen.

Patienterna i de båda grupperna fick den långverkande beta-2-agonisten salmeterol 50 mg två gånger om dagen eller placebo, under två 18-veckors perioder. Alla deltagare fick tillägg av inhalerade kortikosteroider i form av hydroflouralkan beklometason 240µg två gånger om dagen.

Slutsatsen av studien var att patienter i båda grupper nådde samma effekt av behandlingen med avseende på maximalt utandningsflöde, PEF. I en kommenterande artikel skriver William Kelly från New Mexico Health Science Center i USA att studier av singel-nukleotids polymorfism är begränsade eftersom hur någon svarar på en behandling beror på många olika faktorer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng