I en aktuell amerikansk studie blev immunsvaren på fyra covid-19-vacciner jämförda. Covid-19-vacciner av mRNA-typ gav då högst nivåer av antikroppar, det proteinbaserade vaccinet näst högst nivå och virusvektorvaccinet den lägsta antikroppsnivån. När det gällde koncentrationen av minnes-B-celler låg däremot virusvektorvaccinet högst.
Covid-19-vacciner jämförda
Detta är några av resultaten av en studie som forskare vid La Jolla institute for immunology i Kalifornien nu har publicerat i tidskriften Cell. Forskarna har jämfört immunsystemets svar på två mRNA-vacciner, ett virusvektorvaccin respektive ett proteinbaserat vaccin mot covid-19. Studien är den första som på detta sätt ställer covid-19-vacciner baserade på olika plattformar bredvid varandra och jämför dem när det gäller antikroppssvar, T-cellssvar och B-cellssvar.
De vacciner som ingick i studien var mRNA-vaccinerna från Moderna respektive Pfizer/Biontech, det proteinbaserade vaccinet från Novavax och Janssens virusvektorvaccin. (Det sistnämnda har hittills inte använts i Sverige, men bygger på samma teknologi som Astrazenecas vaccin som tidigare användes i vissa åldersgrupper i vårt land.)
Forskarna bakom studie framhåller i ett pressmeddelande att syftet med jämförelsen inte är att på något sätt poängsätta olika vacciner. I stället handlar det om att samla kunskap om hur olika vaccintyper påverkar olika delar av immunsystemet.
– Den här typen av analys sida vid sida har aldrig gjorts tidigare med studiedeltagare som fått olika vacciner vid samma tid – i verkliga livet, säger docent Daniela Weiskopf, en av de forskare som ledde studien.
Analyserade blodprover
I studien medverkade 102 personer som fick den godkända grundvaccinationen med en eller två doser av något av de fyra vaccinerna. Trettio deltagare fick Modernas mRNA-vaccin, trettio fick det från Pfizer/BIontech och lika många fick Janssens vektorvaccin. Tolv deltagare fick proteinvaccinet från Novavax.
Deltagarna lämnade blodprover inför vaccineringen samt vid olika tidpunkter under sex månader efteråt. Forskarna gjorde en lång rad olika laboratorieanalyser på sammanlagt 354 blodprover.
Först och främst bekräftade studien att de flesta vaccinerade behåller ett visst immunsvar mot covid-19-viruset oavsett vilket vaccin de har fått. Detta immunsvar skyddar efter sex månader ofta inte längre mot att bli infekterad, men det skyddar mot att bli svårt sjuk.
Mest antikroppar av mRNA-vacciner
Men undersökningen visade också på olika skillnader mellan immunsvaren på olika vaccintyper.
Alla de studerade vaccinerna är riktade mot ett ytprotein, det så kallade spikeproteinet, på covid-19-viruset sars-cov-2.En viktig vaccineffekt är att sätta i gång produktion av neutraliserande antikroppar riktade mot detta protein och därmed mot sars-cov-2. När forskarna jämförde antikroppshalterna hos deltagarna såg de att nivåerna efter sex månader var högst hos dem som fått Modernas vaccin. Sedan kom i tur och ordning vaccinet från Pfizer/Biontech, vaccinet från Novavax och det från Janssen.
Samtidigt som mRNA-vaccinerna gav de högsta antikroppsnivåerna så sjönk de dock också kraftigare än de nivåer som de andra två vaccinerna gav.
Andra skillnader
Analyserna undersökte även en annan viktig immunfunktion; bildningen av minnes-B-celler som i framtiden kan starta ny antikroppsproduktion mot virusproteinet. Där var det deltagarna som fått virusvektorvaccinet från Janssen som hade den högsta koncentrationen efter ett halvår.
Dessutom studerade forskarna olika delar av T-cellssvaret på vaccinerna. Beträffande de T-celler som har beteckningen CD4+ och kallas hjälpar-T-celler gav alla fyra ungefär samma koncentration. Men när det gällde dem som kallas mördar-T-celler och betecknas CD8+ var det åter en skillnad. Vaccinet från Novavax gav lägre nivåer av CD8+ än övriga vacciner.
Forskaren Daniela Weiskopf understryker att undersökningen inte var till för att bestämma om en vaccintyp är bättre än en annan. Däremot gav den viktig information till vaccinforskare och -utvecklare.
– Att förstå immunsvaret på dessa vacciner hjälper oss att se vad som kan vara framgångsrikt i den fortsatta vaccinutvecklingen.