röda blodkroppar

Läkemedel tidigt är bättre vid ovanlig blodcancer

Tidigarelagd läkemedelsbehandling fördröjer behovet av blodtransfusioner vid blodcancersjukdomen MDS.

5 Sep 2018, kl 10:14
0

Patienter med blodcancern myelodysplastiskt syndrom, MDS, kan klara sig i genomsnitt 17 månader längre utan blodtransfusioner om de får läkemedel som stimulerar bildningen av röda blodkroppar tidigare än vad som hittills varit rutin. Det visar forskning som presenteras i en avhandling vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

MDS är en form av blodcancer där blodstamceller drabbas vilket leder till brist på mogna blodkroppar samt ökad risk för akut leukemi. I Sverige insjuknar cirka 300 personer per år, medianåldern vid insjuknande är 75 år. Den enda botande behandlingen är stamcellstransplantation, men det är en tuff behandling som passar långt ifrån alla MDS-patienter.

Övriga behandlingar är till för att bromsa sjukdomen och minska symtom. En behandlingsmetod är regelbundna blodtransfusioner, en annan är behandling med så kallade ESA-läkemedel som erytropoesen, det vill säga bildningen av röda blodkroppar (ESA= Erythropoiesis-Stimulating Agent).

Sjukdomen delas in en hög- och en lågriskgrupp, beroende på risken att patienten utvecklar en akut leukemi. För lågriskpatienter har behandlingstraditionen varit att starta med ESA-behandling först när patienten får så lågt blodvärde att det krävs  blodtransfusioner. Den nya studien visar dock att det är effektivare att ge ESA-behandling tidigare.

– Det vi ser i denna studie är att om du vill ha effekt av ESA-läkemedel så bör de sättas in innan transfusionsbehovet är ett faktum, säger i ett pressmeddelande Hege Garelius, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och verksam vid Regionalt cancercentrum, RCC Väst.

Hans avhandling innehåller en studie av 1 800 patienter med lågrisk-MDS i 17 europeiska länder. Hos patienter som snabbt behandlades med ESA gick det att vänta i genomsnitt 23 månader innan det blev nödvändigt med blodtransfusioner. Hös dem som inte fick ESA tidigt behövdes blodtransfusioner redan efter i genomsnitt sex månader.

– Att slippa blodtransfusioner under längre tid kan innebära en stor förbättring i livskvalitet för MDS-patienter, som ofta är äldre, framhåller Hege Garelius.

– Dels slipper man åka till sjukhuset varannan, var tredje vecka och dels slipper man biverkningar. Blodtransfusioner skapar ett järnöverskott i kroppen som lagras upp i inre organ som hjärta och lever. Patienterna blir ofta trötta och dåliga.