Annons

?Flytta läkemedelsvinster till fonder för oberoende forskning?

Läkare som är aktiva i läkemedelsdebatten blir lätt stämplade antingen som industrivänliga eller -fientliga. En person som ofta betraktats som industrikritiker är den australiske allmänmedicinaren Peter Mansfield även om han själv värjer sig mot den bilden. Han vill hellre kallas en ?sund skeptiker?.

23 okt 2006, kl 13:04
0

Annons

Inte för inte heter den organisation han bildat och företräder just Healthy skepticism. Detta är dock inget hugskott; Peter Mansfield har drivit denna debattorganisation i snart 25 år.
I mitten av september var han på Sverigebesök och talade vid några möten om läkemedelsinformation, bland annat om ett förslag som enligt honom behövs för att han ska kunna lita på läkemedelsföretagen.
– Jag vill bryta industrins totala makt över läkemedelsinformationen. Idag kan företagen påverka läkare och allmänheten på sätt som inte gagnar allmänna intressen.
Peter Mansfield vill fördröja introduktionen av nya läkemedel och att nya läkemedel enbart ska få förskrivas av erfarna specialister de första fem åren. Idag ska allt gå så fort och företagen lockas till riskabla genvägar – något som kan leda till medicinska katastrofer, som fallet Vioxx. I stället efterlyser Peter Mansfield tid för eftertanke – en bristvara idag.

Offentliga fonder
Konkret föreslår han att staten ska utnyttja sin kraft och pressa läkemedelspriserna med i ett första steg 0,5 procent och att dessa frigjorda resurser ska avsättas till offentligt admini–strerade fonder för forskning, utbildning, marknadsföring etcetera. Från dessa ska exempelvis oberoende forskare kunna ansöka om anslag, i konkurrens med andra forskare, för att kartlägga nya läkemedel, genomföra utbildningar med mera.
Anders Hernborg är allmänläkare och informationsläkare i Landstinget Hallands läkemedelskommitté. Han ansåg att förslaget var svårförståeligt:
– Jag är oftast enig med Peter Mansfield, men detta förslag, som jag nu hör för första gången och inte haft tillfälle att närmare diskutera, förefaller verklighetsfrämmande från ett svenskt perspektiv. Det skulle troligen leda till enorm byråkrati av sovjetmått. Jag tycker att vårt nuvarande system, som skärpt regleringen av relationerna mellan industrin och sjukvården och med en successivt ökande andel utbildning från producentoberoende källor är bra i grunden även om det behöver förbättras ytterligare.
Det är väl inte ofta Anders Hernborg i läkemedelsdiskussioner hamnar på samma linje som Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, men i denna fråga hände det. Han påpekade dessutom att de regler som den svenska branschföreningen avtalat om med Läkarförbundet och Sveriges kommuner och landsting har ett växande stöd internationellt.
– Den 1 januari 2006 antog den europeiska branschföreningen EFPIA liknande regler som de som vi nu levt med i ett par år. Och 1 januari 2007 ansluter den internationella industriföreningen IFPMA till samma synsätt, säger han.
Richard Bergström trodde att det skulle hämma innovationskraften i företagen om de inte längre själva fick informera läkarkåren och allmänheten (när det gäller receptfria läkemedel) om sina läkemedel.
Däremot var han inte främmande att på något sätt markera mot företag som upprepade gånger bryter mot de informationsregler som gäller för LIF:s medlemsföretag.

——————————————

Sten Erik Jensen är medicinjournalist och ledarskribent på Dagens Medicin.