Flest läkemedelsfel hos yngre äldre

Personer mellan 65 och 79 år har en högre förekomst av olämplig medicinering än de som är 80 år och äldre. Det visar en studie på dosdispenserade läkemedel i Jönköpings län.

14 nov 2003, kl 14:57
0

En mycket hög psykofarmakaanvändning och en omfattande felmedicinering som var högre för patienter mellan 65 och 79 år än för äldre patienter. Det blev resultatet när man med hjälp av kvalitetsindikatorer analyserade patienter i Apodosregistret i Jönköpings län. Däremot hade användningen av långverkande bensodiazepiner minskat jämfört med tidigare studier.
Ett problem när man ska granska läkemedelsanvändningen hos äldre är att det inte finns ett nationellt läkemedelsregister. I databaser över dosdispenserade läkemedel finns däremot alla läkemedel registrerade. Apotekare Jonny Olsson och medarbetare vid Socialstyrelsens läkemedelsavdelning har använt Apodosdatabasen från Jönköpings län för att analysera äldres läkemedelsanvändning under år 2002.
Totalt 3 705 personer över 65 år ingick i studien varav 21 procent bodde i demensboende och 79 procent i vanligt äldreboende. Medelåldern var 84,9 år och 72 procent var kvinnor. Sedan analyserades alla data med hjälp av en rad uppsatta kvalitetsindikatorer som gav information om olämplig läkemedelsanvändning.

Yngre äldre och äldre äldre
Studien skiljer sig från andra studier genom att man delat in personerna i yngre äldre (65 till 79 år) och äldre äldre som är 80 år och äldre.
? Då ser man tydligt att för samtliga kvalitetsindikatorer är det de yngre äldre som har en högre förekomst av olämplig medicinering, till exempel läkemedel med antikolinerga effekter som kan orsaka förvirringstillstånd hos äldre, säger Jonny Olsson.
Han tror att en förklaring kan vara att läkarna är mer försiktiga i sin förskrivning till äldre äldre.
Även om de läkemedelsrelaterade problem till stor del är samma som i tidigare studier finns det vissa skillnader. Till exempel ligger antalet läkemedel högre, drygt 10 läkemedel i genomsnitt och användningen av psykofarmaka var så hög som 85 procent i demensboende och 80 procent i ordinärt äldreboende. En anledning är att antidepressiva och neuroleptika används i så stor omfattning, menar Jonny Olsson.
?Några nyligen gjorda studier har funnit att indikation vid förskrivning av antidepressiva och neuroleptika ofta saknas, säger han.


Många kvalitetsbrister
Användningen av antikolinergika var hög, 20 procent i båda typerna av boende. Kolinesterashämmare användes av 15 procent i demensboende och 4 procent i annat boende. Antalet dubbelförskrivningar var lika hög i båda typerna av boende, drygt 20 procent. Andelen patienter som hade tre eller fler psykofarmaka var så många som 35 procent i demensboende.
Förekomsten av potentiella klass C-interaktioner var omfattande särskilt på sjukhem, drygt 40 procent. Med det menas sådana kombinationer som kräver dosjustering.
? Ännu mer anmärkningsvärt var att D-interaktioner, som bör undvikas enligt FASS, var så vanliga som drygt åtta procent, säger Jonny Olsson.
Ett positivt resultat när man mätte indikatorerna var att förskrivningen av långverkande bensodiazepiner hade minskat, det var en klar skillnad mot tidigare studier från bland annat Kungsholmsprojektet och Socialstyrelsen.
Ett ökande antal förskrivare per patient (i genomsnitt 3,1) kunde kopplas till en lägre kvalitet på läkemedelsanvändningen enligt alla indikatorer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng