Före det europeiska samarbetet hade visserligen Läkemedelsverket priset med i bedömningen inför godkännande. Ett skäligt pris var ett av fyra godkännandekrav.
? Det är skönt att vi slipper ett ekonomiskt övervägande. Det finns då alltid en risk för att man viktar prisargument mot medicinskt vetenskapliga kriterier, säger Kjell Strandberg.
I stället förordar han modellen att godkännandet ska ske utifrån en vetenskaplig bedömning av ett läkemedels säkerhet, effekt och kvalitet.
?Inget fjärde ben?
? Det finns idag en samstämmighet inom EU om att de ekonomiska bedömningarna av ett nytt läkemedel ska komma in först efter godkännandet, det vill säga inget ?fjärde ben? utan enbart effekt, säkerhet och kvalitet, säger Kjell Strandberg.
När ett läkemedel väl godkänts är det dags att bestämma priset i de enskilda länderna. Ett skäl, utöver det svåra att väga kostnad mot medicinsk nytta, till att detta sker först efter godkännandet är de stora variationerna mellan olika EU-länders sätt att betala läkemedel, vilka läkemedel som ska subventioneras av staten etc.
Ett system där den hälsoekonomiska bedömningen sker parallellt med bedömning av ett nytt läkemedels säkerhet och medicinska effekt skulle förutsätta att skillnaderna mellan ländernas sjukvårdssystem blir mycket mindre.
? Sverige vill inte heller ha in EU-styrning i sjukvården. De olika länderna står alldeles för långt från varandra i det avseendet. Vi kan bli överens om samma bedömning om ett enskilt läkemedels effekt och säkerhet ? men att nå fram till samma syn på nyttan kräver säkert decennier av diskussioner, säger Kjell Strandberg.
Han berättar i sammanhanget om ett möte mellan nordiska länder där åsikterna gick starkt isär, ?har aldrig upplevt ett möte med så stora åsiktsskillnader?. Och då handlade det om några nordiska länder som trots allt ligger nära varandra åsiktsmässigt.