Idag sker en hastig utveckling av farmacin. Det är främst i distributionsledet som utvecklingen går snabbt med hjälp av IT-teknik. Men det behövs även nya metoder för ?mjukvaran?, det vill säga all kunskap kring hur läkemedel ska användas.
Utgångspunkten för OMA projektet är att farmaceuter vill vara med och påverka utvecklingen inom farmacin genom att arbeta med farmaceutisk omsorg. Det innebär att farmaceuterna tar ett större ansvar för kundernas läkemedelsrelaterade problem, dokumenterar läkemedelsanvändningen, ger råd och följer upp resultatet av läkemedelsterapin.
Sverige deltar som ett av sju länder i OMA-projektet. De övriga är Danmark, Holland, Tyskland, Portugal, Irland och Nordirland. Koordinator för hela studien är professor James McElnay, Pharmacy School i Belfast. Projektet har fått bidrag från EU som framför allt ska täcka utvecklings- och utvärderingskostnader för projektgruppen i Belfast. För den svenska delen av studien står Apoteket AB för merparten av kostnaderna. Studien startade hösten 1996 och kommer att pågå till årsskiftet 1999/2000.
? Det har inte tidigare gjorts någon så stor studie där man med hjälp av kontrollgrupp försöker mäta effekten av farmaceutisk omsorg, säger Ingeborg Björkman, apoteket Fasanen i Högdalens Centrum utanför Stockholm, som är projektledare för den svenska delen av studien.
Studien är utformad på samma sätt i de olika länderna. Även om man har olika struktur på sjukvården och på apoteksverksamheten så har man också mycket gemensamt, menar Ingeborg Björkman
? Jag tror att vi till stor del har samma problem och tankegångar i de olika länderna, säger hon. Läkemedelsterapin blir mer och mer komplicerad och vi får läkemedel som är allt mer potenta. Då blir det viktigare att kunna ha en samlad bild av läkemedelsterapin. Om man behandlar patienter med potenta läkemedel och behandlar fel så skapar det nya problem. Ett felaktigt använt läkemedel är ett dyrt läkemedel.
Något annat som är gemensamt i länderna är den snabba utvecklingen av läkemedelsdistributionen: Kommer apoteken att behövas när läkemedel finns tillgängligt på Internet och postorder? Ingeborg Björkman ser inte den nya tekniken som ett hot, det skapar också nya möjligheter.
? Vi märker att kunderna är bättre informerade och vill veta mer om sina läkemedel och ta del av sin egen behandling. Det är lättare att få tag på information idag, men det skapar också nya frågor, säger hon.
Alla får en ?husapotekare?
I studien ingår patienter som är 65 år eller äldre och som är hemmaboende och har minst 4 läkemedel. Patienter som tillhör försöksgruppen får en egen apotekare som de träffar regelbundet. Alla patienter följs under 18 månader.
Patienterna får besvara ett antal frågeformulär vid fyra tillfällen under studien med sex månaders mellanrum. Frågorna handlar till exempel om synen på apotekens service, om attityden till vem som skall ge information, om svårigheter med läkemedel och biverkningar samt om livskvalitet.
Frågorna fördjupas under en intervju som vanligen sker på apoteket.
Apotekarnas möte med patienten syftar till att identifiera läkemedelsrelaterade problem och att lösa och förebygga dessa problem. Den farmaceutiska omsorgen ser mycket olika ut beroende på patientens situation och samtalen måste vara mycket individuellt anpassade.
I Sverige är 22 apotek med i studien. Vid varje apotek finns en ansvarig apotekare och en intervjuare. Apotekarnas första uppgift var att rekrytera två lokala primärvårdsläkare till studien som skulle hjälpa till med urvalet av patienterna.
? På grund av läkarnas arbetsbelastning tog det ofta lång tid, säger Ingeborg Björkman. Hamstringsvågen i slutet av 1996 och början av 1997 fördröjde också arbetet. Men vi såg en fördel i att samarbeta med läkarna redan från början.
Kvinnorna sjukare
Resultatet efter den första frågeomgången visar att både kvinnor och män i OMA-projektet mår sämre än pensionärer i genomsnitt, vilket är naturligt eftersom patienterna behandlas med minst fyra läkemedel. Den visar också att kvinnorna i studien mår sämre än männen.
På listan över läkemedel är det hjärt-kärlläkemedel som dominerar för både kvinnor och män. Kvinnorna använder dock i större utsträckning diuretika än männen. Bland sjukdomar och symtom är det tydligt att kvinnorna har mycket större problem med värk i lederna än männen.
Alla som deltar studien tycker att det tillför mycket att arbeta med farmaceutisk omsorg.
? När man arbetar enligt den här modellen får man mer rollen av vårdgivare och ser kunderna mer som patienter, säger Ingeborg Björkman. När vi får läkemedelsprofiler blir det ännu lättare att fånga in de patienter som behöver extra omsorg.
Att arbeta på det här sättet är något som man idag bara kan göra i projektform.
? Studier som den här hoppas jag skall visa att det är ett bra sätt att arbeta på, säger Ingeborg Björkman. På något sätt måste vi få gehör för att det är viktigt.