Patienter som drabbats av hjärtinfark får ofta behandling med klopidogrel tillsammans med acetylsalicylsyra för att förebygga återfall. Klopidogrel verkar genom att hämma blodets förmåga att koagulera sig men alla blir inte hjälpta av behandlingen. Omkring en tredjedel av de behandlade patienterna får inte den önskvärda effekten.
Forskare vid Uppsala universitet och kardiologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset har tittat närmare på fenomenet och sett att vissa patienter saknar förmågan att aktivera klopidogrel i levern. Detta beror på genetiska skillnader hos dessa individer. Resultaten, som presentera i en avhandling av forskaren Christoph Varenhorst, bygger på en studie av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Dessa lottades till behandling med antingen klopidogrel eller blodproppshämmaren prasugrel. Bland de som fick klopidogrel var det fler som drabbades av blodplättar som klumpade ihop sig än i den andra gruppen.
I avhandlingen, som försvaras den 26 november i Uppsala, presentera också tester som i förväg kan identifiera patienter som läkemedel har sämre effekt på.
– Jag hoppas att resultaten av studien kan bidra till att det i framtiden blir möjligt att skräddarsy behandlingen så att den blir rätt för varje patient, säger Christoph Varenhorst.
- Läkemedel
Effekt av klopidogrel kan bero på generna
Att det proppförebyggande medlet klopidogrel har en dålig eller
utebliven effekt hos vissa personer kan bero på genetiska skillnader som
gör att vissa inte aktiverar läkemedlet. Den teorin presentera i en
avhandling vid Uppsala universitet.