Implementeringen av den nya läkemedelslagstiftningen pågår i Europa. Den innebär bland annat att produkter ska genomgå läkemedelskontroll om de har en påtaglig påverkan på kroppen genom ?farmakologisk, immunologisk eller metabolisk effekt?.
I marknadsföringen av antirynkkrämer anspelas ofta på djupa effekter i huden som uppmätts i provrör och testats i försök på människa. Det bör vara slut med den typen av marknadsföring nu, eftersom effekter på djupare liggande vävnad kan göra att produkten ska klassificeras som läkemedel.
Det är myndigheternas strävan att öka produkternas säkerhet som föranlett denna förändring av lagstiftningen.
Läkemedel genomgår, till skillnad mot kosmetika, en oberoende kontroll av effekt och säkerhet innan företagen får tillstånd att sälja produkterna. Kosmetika får däremot säljas utan förhandskontroll, vilket innebär risk för ineffektivitet och biverkningar. Lagstiftningen har skärpts när det gäller säkerhetsövervakning av kosmetika, men är ändå långt
ifrån den som gäller för läkemedel.
Konsumentföreningen Stockholm har nyligen granskat reklamen för antirynkkrämer2. Utifrån resultatet har vi anledning att tro att flera av företagen sannolikt överträder gällande lagstiftning.
Konsumentföreningen har lämnat över ett sjuttiotal exempel på marknadsföring och reklam till Läkemedelsverket.
Vi förutsätter att verket granskar reklamen noggrant och vidtar åtgärder i de fall marknadsföringen står i strid med gällande lagstiftning.
En kommande vetenskaplig rapport visar att effekten av en dyr prestigefylld antirynkkräm på hudens ålderstecken är negligerbar3. Effektstudien har genomförts på liknande sätt som effekten av läkemedel undersöks, det vill säga med så kallad dubbelblindteknik där varken försöksperson eller ansvarig prövare visste vilken kräm som testades.
Krämerna utvärderades av försökspersonerna själva och huden ytstruktur mättes med objektiv teknik. Det blev ingen skillnad i effekt av den dyra krämen jämfört med en vanlig mjukgörande kräm. Prestigekrämen som lovade mycket har ungefär samma pris som helt nya innovativa hudläkemedel; 865 kr för 50 ml! Det finns dyrare ansiktskrämer på marknaden än så. Men givetvis också billiga krämer, vars effekt och ingredienser man kan ifrågasätta.
Något som i sig kan vara positivt för oss konsumenter är om krämerna inte har någon verkan. Det indikerar ju i så fall att risken för biverkningar också är liten. Biverkningar är något som annars finns skäl att oroa sig för med den snabba takt nya produkter kommer ut på marknaden. Kosmetikföretagen marknadsför också produkterna till en allt yngre målgrupp. Det vill till att krämerna inte har någon bieffekter när de kanske kommer att användas upp till femtio år av ens liv.
När det gäller solkrämer har EU-kommissionen tröttnat på den överdrivna och vilseledande marknadsföringen som kosmetikaföretagen har på sina produkter. Nya riktlinjer för effektstudier och märkning håller därför på att utarbetas och redan nästa år förväntar man sig att industrin ska ha gjort anpassningar av sortimentet. Det är hög tid att konsumenterna också får en mer korrekt beskrivning av effekten av antirynkkrämer och tänkbara biverkningar. Innan det sker får vi väl lita på solskydd eller brunkrämer med reflekterande pigment som ger ?skönhet med ljusets hastighet?.
Louise Ungerth
Chef för konsumentfrågor
Konsumentföreningen Stockholm