Cancerfondsrapporten 2023
”Klinisk forskning är regionernas blinda fläck”
Foto:Istock

”Klinisk forskning är regionernas blinda fläck”

Cancerfonden har granskat hur sju stora regioner styr och följer upp den patientnära forskningen.

23 jan 2023, kl 09:56
0

Annons
Ulrika Årehed Kågström.

Ulrika Årehed Kågström.

Cancerfonden presenterar i dag Cancerfondsrapporten 2023. I år fokuserar rapporten på den kliniska behandlingsforskningen. Cancerfonden har granskat styrningen och uppföljningen av denna forskning i de sju regioner som har universitetssjukhus. Dessa är Region Stockholm, Region Uppsala, Region Östergötland, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Västerbotten och Region Örebro län.

Allvarlig kritik i Cancerfondsrapporten 2023

Granskarna har gått igenom regionernas policy- och styrdokument samt intervjuat nyckelpersoner. Resultatet visar att regionernas ambitioner för den kliniska forskningen är höga, men det finns stora brister i hur de organiserar, styr och följer upp den.

Cancerfonden framhåller att regionerna enligt hälso- och sjukvårdslagen har ansvar för att forskningen får rätt förutsättningar. Men att organisationskartor och styrande dokument i flera fall visar att det är oklart var regionen själv anser att huvudansvaret för forskningen ligger.

– Vår granskning visar att regionerna inte lever upp till lagkravet. Ofta är det politiska ansvaret uppdelat och det saknas någon som ser helhetsbilden. Vi ser också en tendens till att ansvariga politiker betraktar forskningen som något som sker vid sidan av vården och ”sköter sig självt”. Det gör att forskningen blir som en blind fläck – den är allas och ingens ansvar, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström i ett pressmeddelande.

Kräver större politiskt ansvarstagande

Hon pekar på att patienter har större möjlighet att få tillgång till de senaste behandlingsmetoderna vid sjukhus som bedriver patientnära forskning. Men att regionpolitiker trots uttalade mål om att regionen ska vara forskningsledande inte driver forskningsfrågor lika aktivt som de driver vårdfrågor.

– Det är lättare att prata vårdplatser och kötider. Ändå är alla överens om vilken avgörande betydelse forskningen har för morgondagens vård. Det är hög tid att man börjar betrakta forskningen som en naturlig del av hälso- och sjukvården och agerar därefter – först då kan forskningen få de förutsättningar som faktiskt krävs, säger Ulrika Årehed Kågström.

Kliniska studier minskar

Enligt Cancerfonden har antalet kliniska läkemedelsprövningar som startar inom vården i Sverige minskat med 70 procent sedan början av 2000-talet. Antalet forskarutbildade läkare har på samma tid minskat med 15 procent.

– Det är bedrövliga siffror. Det finns en tydlig koppling mellan vilken medicinsk forskning som bedrivs i ett land och hur bra vård patienter erbjuds, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Cancerfondsrapporten 2023 för fram fyra åtgärdskrav. Cancerfonden vill att regionerna ska tydliggöra var i regionen ansvaret för klinisk forskning faktiskt ligger, ta fram planer för hur den ska bli en del av den dagliga sjukvården, sätta mål som gör att forskningen går att mäta samt öka finansieringen av den kliniska forskningen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng