Annons

Även efterföljarna kan innebära framsteg

Läkemedelsutveckling innebär ofta flera olika läkemedel i samma klass. Ofta ges den första produkten en speciell status, men det är inte ovanligt att efterföljarna både är effektivare och har färre biverkningar. Dessutom innebär de konkurrens och prispress.

27 mar 2006, kl 13:47
0

Annons

Genombrott inom läkemedelsforskningen väcker alltid uppmärksamhet, särskilt om en ny behandling blivit tillgänglig. Forskarna inom industrin följer noga utvecklingen inom de terapiområden som de har ansvar för, till exempel genom att bevaka konkurrenternas patentansökningar. Om en ny utveckling tycks vara på gång inom ett område med stor marknadspotential är det troligt att andra firmor följer efter det företag som först gjorde genombrottet. Dessa kan då med några års fördröjning lansera egna läkemedel inom området vilka brukar kallas ?me-too-preparat?.
Begreppet ?me-too-preparat? har nog skapats för att förminska betydelsen av efterföljarna och framhäva det unika med genombrottspreparatet. Metoprolol kom som nummer två bland de selektiva betablockerarna, något år efter atenolol. Metoprolol kom följaktligen att kallas ?me-too-prolol? av den viktigaste konkurrenten. Efterhand har man dock förstått att även efterföljarna kan innebära framsteg. I engelskspråkig litteratur används allt mer det neutrala begreppet ?follow-on-drugs?.

Konkurrens och prispress
Losec var ett viktigt svenskt genombrott för behandling av magsår. Preparatet fick stor uppmärksamhet och många företag startade egen forskning kring protonpumpshämmare. Tabell 1 (enbart i papperstidningen) visar hur snart efter Losec som likartade produkter godkändes i Sverige. Det första konkurrerande preparatet Lanzo kom alltså på marknaden fem år efter Losec, vilket tyder på att utvecklingen av de två preparaten delvis varit parallell.
Man kan anta att marknadskrafterna säkerställer att ?follow-on-läkemedel? innebär åtminstone några fördelar eftersom de annars inte blir sålda. Mest uppenbart är att de innebär konkurrens och prispress. Tydligast har detta nyligen visat sig i LFN:s beslut att inte längre subventionera vissa magsårsmedel. Ett sådant beslut hade inte kunnat fattas om inte ett antal likvärdiga läkemedel i olika prislägen funnits tillgängliga.
När ett läkemedel kommit ut på marknaden, fortsätter företaget att utveckla produkten utifrån sjukvårdens erfarenheter av den. Utvecklingen har som mål bekvämare användning, färre biverkningar, jämnare effekt, snabbare tillslag eller motiveras av nya användningsområden. Förbättringar tillkommer stegvis under ett läkemedels hela livstid. För att illustrera detta har vi valt ut tio välkända läkemedel och presenterat hur många nya beredningsformer och styrkor som tillkommit från den äldsta nu godkända varianten fram till 2005 (tabell 2 – enbart i papperstidningen).

Nya indikationer
Eftersom läkemedel är utprovade på en begränsad patientgrupp godkänns de för en relativt smal indikation. Väl i användning prövas de utanför den godkända indikationen – off label – varpå företaget återkommer med ansökan om godkännande för den nya. Mest känt är väl betablockerares allt vidare indikationsområde. Statiner är en annan stor grupp läkemedel, som funnit allt vidare användning. Från början var effekten kolesterolsänkning, men de har senare visat sig ha ytterligare effekter vid kardiovaskulär sjukdom (figur 1 – enbart i papperstidningen).
Ibland ligger iakttagna biverkningar till grund för nya läkemedel. ASA som profylax mot perifer kärlsjukdom och minoxidil mot håravfall är två läkemedel med denna bakgrund. Misoprostol, som ursprungligen godkändes mot magsår, kom senare att bli ett allmänt använt medel vid medicinsk abort. Insulin, som använts sedan tjugotalet, har under de senaste åren funnit användning inom intensivvården för att motverka hyperglykemi vid olika trauman. Tillväxthormon har funnit en plats i behandlingen av brännskador. Sildenafils effekt mot erektil dysfunktion bygger på en biverkan av en tänkt hjärtmedicin. Ett andra steg togs när preparatet självt fann användning mot vissa former av pulmonell hypertension. Mest paradoxalt i sammanhanget är Neurosedynets återkomst efter sextiotalets biverkningsskandaler, för behandling av lepra och vissa cancerformer.

Bekvämare
Blisterförpackningar med doseringsanvisningar, till exempel för P-piller, är ett klassiskt exempel som gjort läkemedelsanvändningen bekvämare. Större skruvkorkar och mindre skruvande har uppskattats av framför allt reumatiker, samtidigt som barnsäkerheten kunnat bibehållas. Sprutor och infusionslösningar med separerat innehåll, som enkelt blandas genom att det skiljande membranet kollapsar vid tryck, underlättar för vårdpersonalens arbete. Plåster utvecklades som en praktisk läkemedelsform med jämn dosering under lång tid.

Bättre effekt och förädlade produkter
Depåtabletter, till exempel metoprolols utveckling till Seloken Zoc, innebär jämnare effekt och färre biverkningar än ursprungstabletten. Dagens förbättringar kan exemplifieras med inhalations- och nässprayer för att uppnå snabb effekt vid smärta, migrän och blodsockerfall. Intressant i sammanhanget är också influensavaccination via näsan, som ger upphov till en lokal immunitet. Det är ju via luftvägarna vi smittas. Behovet av nya antibiotika är stort och forskning efter nya principer pågår. Rapinyl är en annan nylansering, nämligen av det äldre läkemedlet fentanyl, nu i form av en sublingual beredning för behandling av måttlig till svår akut smärta.
Heparinet förädlades på 80-talet till det mer lågmolekylära Fragmin, vilket ledde till förbättringar inom framför allt kirurgin genom enklare dosering. Intralipid, ett svenskt original läkemedel från 60-talet, har under senare år tillförts omega-3-fettsyror med antiinflammatoriska egenskaper. Rekombinant framställt tillväxthormon och insulin har minskat tidigare biverkningar med immunologisk genes. Insulin från 50-talet skulle knappast hålla för registrering idag.

Färre biverkningar
Mycket produktutveckling syftar till att minimera biverkningar genom ändrad dosering eller molekylmodifikationer. Utvecklingen av dagens P-piller är ett arbete över fyra decennier. Utvecklingen av SSRI-läkemedlen, som ersättning för äldre antidepressiva, har kraftigt minskat risken för självmordsförsök. Hela introduktionen av cox-2-hämmarna syftade till att minska magblödningar vid smärtbehandling. Aktuella exempel är utvecklingen av spironolakton till Inspra, som förväntas ge färre biverkningar, bland annat gynekomasti. Att ersätta vårt mest biverkningsdrabbade läkemedel – Waran – med ett nytt – Exanta – visade sig dock svårare än förutsett.

Nästa artikel
Arbetet på att förbättra tillgången på effektiva och säkra läkemedel pågår oavbrutet. De många framgångarna märks tydligast när man ser några decennier bakåt. Samtidigt finns det områden inom vilka det alltjämt saknas bra läkemedel. Detta blir ämnet för nästa artikel i serien.

Lars G Nilsson, professor, NEPI
Anders Cronlund, utbildningschef, Läkemedelsakademin

Detta är den andra artikeln i denna serie om fem. Den har, liksom de övriga, sitt upphov i Apotekarsocietetens projekt Nyttan med läkemedel och god läkemedelsanvändning. Samtliga medverkande i projektet angavs i den tidigare artikeln.
Mailaeventuella kommentarer till acd@lakemedelsakademin.se

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng