Apotekare bra informatörer för allmänläkare

Ett sätt att få bättre genomslag för nya behandlingsrutiner är att låta specialutbildade apotekare besöka vårdcentralerna och muntligt i grupp informera om nya riktlinjer. Det visar Rolf Wahlström, distriktsläkare i Gnesta, i en nyligen framlagd doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, institutionen för folkhälsovetenskap.

20 jul 2002, kl 17:16
0

Studien gällde behandling av höga blodfetter och visade att de allmänläkare som fick besök av apotekare ändrade sina behandlingsrutiner så att de mer överensstämde med de aktuella riktlinjerna. Det gällde framför allt patienter med särskilt höga kolesterolnivåer. Skillnaden i läkemedelsförskrivning var mest uttalad för behandling av kvinnor med hög risk. De positiva effekterna inträffade trots all annan påverkan i form av läkemedelsreklam, kurser och konferenser.


Förbättrad förskrivning
? Vi valde temat för att det var aktuellt just då med nya rekommendationer, säger Rolf Wahlström. Det som skilde grupperna åt var att läkare i gruppen som hade fått information behandlade kvinnor så att förskrivningen mer liknade männens förskrivning, vilket var en del i de nya rekommendationerna.
Studien gjordes under åren 1990-91 och omfattade 134 vårdcentraler. Hälften av vårdcentralerna besöktes av specialutbildade apotekare vid fyra tillfällen, resten fick bara den vanliga skriftliga informationen. För att studera effekterna av läkarnas förskrivning samlade man in alla recept på blodfettssänkande läkemedel och gick igenom ca 3 000 journaler på patienter med förhöjda kolesterolvärden. Förskrivningen av förstahandspreparat ökade med 20 procent på vårdcentralerna i undersökningsgruppen.
? Att resultatet blev så bra handlar mycket om att de som är professionellt verksamma verkligen tar till sig den nya kunskapen, säger Rolf Wahlström. Det har prövats många sätt att informera och skriftlig information har ofta mycket begränsad effekt. Det viktiga är att integrera informationen som en del i det praktiska agerandet som läkare. Det stämmer bra med tidigare studier om läkemedelsinformation och lärande.


Information i grupp
Informationen gavs vid vårdcentralernas läkargrupper och hälften av tiden utgjordes av gruppdiskussioner. Under studien följdes inte förskrivningen på ett systematiskt sätt, men återföring av förskrivningsdata användes i några grupper och är ett bra komplement, menar Rolf Wahlström.
Fyra av fem läkare ville i fortsättningen få liknande typ av information vid flera tillfällen. Studien ledde till att informationsmodellen redan nu används runt om i landet.
? Det har blivit en stort intresse för det här sättet att informera både från Läkemedelsverket och Apoteksbolaget, säger Rolf Wahlström. Man har utvecklat det vidare och framställt informationsmaterial för apotekare som skall ut och informera distriktsläkare.


EU-stött projekt
Rolf Wahlström och medarbetare vid Enheten för internationell hälso- och sjukvårdsforskning (IHCAR) sammanställer för närvarande resultaten från en annan studie som gäller rekommendationer om behandling av astma och urinvägsinfektion. I den ingår 36 vårdcentraler och det är ett europeiskt samarbetsprojekt som man gör tillsammans med Holland, Norge, Tyskland och Slovakien. Studien är genomförd men inte publicerad. I den har återföring av förskrivningsdata kombinerats med analys av läkarnas bedömningar av patientfall. Informationen gavs av en apotekare och en allmänläkare tillsammans. Resultaten pekar i samma riktning som den tidigare studien.
Rolf Wahlström lade fram sin avhandling i början av juni.
 
Ut med nålarna, in med piller


En forskare i USA har hittat ett toxin, Zot, som fungerar som en nyckel för de svårgenomträngliga bindningarna mellan tarmcellerna och som gör det möjligt att släppa igenom stora molekyler.


En forskare vid universitetet i Maryland (Baltimore, USA), Alessio Fasanos, har hittat en möjlighet att transportera stora molekyler genom tarm-epitelet. Fasano, som är gastroenterolog, upptäckte i sitt sökande efter ett koleravaccin oväntat en nyckel till att transportera stora molekyler genom tarmepitelet. Det toxin som han snubblade på ? zonula occludens toxin (Zot) ? är nu klart för att testas tillsammans med insulin i en oral formulering. Formuleringen skall ges via ett gastro-resistent piller till apor med diabetes. Om det är säkert och effektivt skall fas I studier startas inom ett år.
? Jag är optimistisk, säger Fasano. Om det inte blir vi så kommer någon annan att göra så att det fungerar. Då kommer vi inte att behöva nålar längre.
I åratal har forskare letat efter vägar att administrera stora molekyler oralt, men kroppen har stått emot. Endast små molekyler kan passera genom epitel cellerna i tarmen in i cirkulationen. Passagen av läkemedel mellan cellerna förhindras av svårgenomträngliga bindningar mellan cellerna i tarmepitelet.
Tidigare försök att påverka dessa bindningar har misslyckats därför att ämnena som användes förstörde bindningarna. Zot å andra sidan verkar som en nyckel. Det binder till intestinala receptorer och ökar reversibelt de svårgenomträngliga föreningarnas genomsläpplighet i omkring 20 minuter då läkemedelsmolekylerna kan passera.
Fascanos tidiga in vivo studier visade att Zot kan inducera en tiofaldig ökning av insulins absorption och en två till sex-faldig ökning i absorptionen av immunglobuliner i tunntarmen hos råtta. På råttor med diabetes sänkte oralt insulin som gavs tillsammans med Zot glukoshalten i serum till nivåer som liknar de som uppnås med insulin injektioner.
The Lancet 1997;349:1676
 
Läkemedelsbudgeten klar först i höst


Det kan dröja tills i oktober innan vi vet hur mycket pengar landstingen kommer att få från staten för att täcka läkemedelskostnaderna från 1998.


Förhandlingarna mellan socialdepartementet och Landstingsförbundet om nivån på läkemedelsbudgeten pågår fortfarande. Och enligt Marianne Boivie, projektledare på Landstingsförbundet, kan det dock dröja tills i oktober innan ett beslut tas.
? Vi har en lista över sådant som vi är överens med staten om och sådant där vi inte är överens, säger Marianne Boivie.
Formellt förhandlar Landstingsförbundet med socialdepartementet, men i bakgrunden finns finansdepartementet som alltid när det gäller stora pengar ? något som kan bidra till att förhandlingarna dragit ut på tiden.
Det finns en rad detaljfrågor utöver nivån på pengarna från staten som fortfarande diskuteras. Betalning för insulin, läkemedel till psykiskt sjuka är ett par exempel på frågor som enligt Marianne Boivie är ?trickiga?.
Marianne Boivie tror att Landstingsförbundets styrelse kan behandla frågan vid sitt sammanträde i oktober. Då kan beslut fattas samtidigt med att andra ekonomiska frågor mellan stat och landsting regleras.
Att beslutet om budgeten inte är klart påverkar enligt Marianne Boivie inte läkemedelsreformen i stort.
? Enligt finansieringsprincipen ska landstingen få full ersättning för läkemedelskostnaderna från staten, säger Marianne Boivie. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng