På Apoteksbolagets bolagsstämma den 9 juni presenterade ägarna/socialdepartementet så kallade särskilda ägardirektiv. Direktiven innehåller samma krav som vårbudgeten, att Apoteksbolaget ska minska sina kostnader med minst 300 miljoner kronor under 1998 och ytterligare 100 miljoner kronor 1999.
Men det finns en viktig precisering i direktiven. De sänkta kostnaderna i bolaget ?måste innebära att statens utgifter för läkemedelsförmånen, räknat på helår, minskas med 300 miljoner kronor för år 1998?.
Trots preciseringen tycker Arne Björnberg, VD för Apoteksbolaget, inte att det är solklart vad som avses.
? Fortfarande pratar man ömsom om besparingar på läkemedel och ömsom om minskning av Apoteksbolagets kostnader, säger Arne Björnberg.
Till styrelsemötet i slutet av augusti ska han och bolagets övriga ledning presentera olika alternativ för att klara ägarkraven. Dock har man lovat att inte komma med förslag av typen ?dra in mjölken i skolbespisningen?.
? Det är ohederligt att föreslå sådant som styrelsen inte kan acceptera, säger Arne Björnberg.
Ett sådant förslag kunde vara att säga upp personal.
? Det lättaste sättet att spara mycket vore att säga upp de yngsta, men det vore korkat med tanke på hur åldersprofilen i bolaget ser ut redan i dag, säger Arne Björnberg.
Snabb minskning
Preciseringen i ägardirektiven innebär att bolaget inte kan göra vilka neddragningar som helst. Man hänvisas till metoder som också medför en snabb minskning av läkemedelssubventionen.
Exempelvis skulle nedläggningar av ett antal apotek och avskedande av personal i stor skala minska Apoteksbolagets kostnader rejält. En nedskärning på 300 miljoner kronor motsvarar cirka 1 000 tjänster. Minskade kostnader i Apoteksbolaget innebär dock inte med automatik att kostnaderna för läkemedelsförmånen sjunker.
Däremot kan det finnas en koppling på lite längre sikt. Minskade kostnader för bolaget leder, vid i övrigt oförändrade villkor, till ökande vinst. Denna kan ägarna ta hand om i form av ökad utdelning. Men de lägre kostnaderna kan också medge att bolaget minskar sitt påslag på AIP, med oförändrad vinst. Och därmed skulle statens läkemedelskostnader kunna minska.
Kruxet är att ett sådant scenario förmodligen inte skulle ge en så pass kraftig besparing som 300 miljoner kronor redan 1998. För att beslut om uppsägningar och nedläggningar av apotek ska få full genomslagskraft redan på resultatet 1998 måste de fattas nära nog omedelbart. Det tar avsevärd tid innan varsel och sedan uppsägningar kan verkställas.
I ett privatägt företag skulle det vara enklare att genomföra en snabb och drastisk förändring. Att Apoteksbolaget är offentligtägt är en bromsande faktor.
Sparat 80 miljoner redan
Apoteksbolaget har faktiskt redan sparat in en dryg fjärdedel av sparbetinget på minst 300 miljoner kronor. I vintras slutade 189 anställda med avtalspension. Det ger en besparing på närmare 80 miljoner kronor på årsbasis.
? Och det är klart att dessa ingår i de 300 miljonerna, säger Arne Björnberg.
Dessutom fanns ytterligare 700 personer som anmälde intresse för avtalspension. Så ytterligare avtalspensioner kan vara en metod att sänka kostnaderna.
? Frågan är bara om vi kan avvara så många som det skulle behövas för att spara 300 miljoner kronor, säger Arne Björnberg.
Minska marginal och vinstkrav
Barbro Fischerström, ordförande i styrelsen för Apoteksbolaget beskriver en annan metod där man kan slippa uppsägningar:
? För tydlighetens skull kan vi renodla resonemanget. Bolaget kompenserar sig för sina kostnader när man lägger dessa på det pris man betalar till leverantörerna. Minskar vi detta påslag (marginalen), skulle det direkt ge utslag i form av lägre läkemedelskostnad och lägre kostnader för bolaget, säger hon.
Därmed skulle man uppnå båda målen i ägardirektiven: en kostnadsminskning i bolaget och en kraftig besparing i läkemedelsförmånen.
Men för att denna ekvation ska gå ihop krävs ytterligare en sak. Vinstutdelningen måste minska i samma omfattning.
? Jag förutsätter att ägarna inte samtidigt ålägger oss att sänka kostnaderna kraftigt och samtidigt hålla kvar vinsten på en relativt hög nivå, säger Barbro Fischerström.
Det bör påpekas att ägarna, åtminstone inte offentligt, har aviserat en sänkning av lönsamhetskraven. Även om staten inte preciserat något utdelningskrav för 1998, så finns inget som tyder på att statens inställning ? att det egna kapitalet ska vara inflationsskyddat och att verksamheten ska ge en viss vinst ? har förändrats.
410 miljoner kronor i vinst
Förra året var vinsten i Apoteksbolagets rörelse 410 miljoner kronor. 1995 var vinsten i rörelsen 75 miljoner kronor lägre. Hela vinsten, före bokslutsdispositioner och skatt, var 1996 drygt 1,3 miljarder kronor. Men därav svarade engångsposter (framför allt realisationsvinster vid försäljning av aktier i WM-data och Tamro) för 863 miljoner kronor.
Av vinsten 1996 delades 300 miljoner kronor ut till ägarna. För innevarande år har ägarna krävt en vinstutdelning på 400 miljoner kronor. Det Barbro Fischerström förutsätter är att denna kravnivå sänks avsevärt för 1998.