Efter fyra års arbete är nu arbetsgruppen vid Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering, SBU, färdiga med sin genomgång av litteraturen på området antioxidantia som förebyggande hälsovård. Resultatet ? det man skulle kunna kalla årets ?hälsokostbomb? ? kommer att presenteras på symposiet ?Kan antioxidanter förebygga sjukdom??.
Genom en systematisk genomgång av all vetenskaplig litteratur som publicerats från 1989 och framåt rörande antioxidanter och sjukdom (cirka 5 000 artiklar) har arbetsgruppen selekterat fram runt 500 artiklar som var relevanta för frågeställningen om antioxidanternas sjukdomsförebygga effekter. Av dessa togs nästan hälften bort på grund av att de inte höll den vetenskapliga kvalitet som krävdes.
Den vetenskapliga dokumentationen som finns är främst epidemiologiska studier i form av fall-kontroll studier och kohort-studier ? där man studerat spontant intag av antioxidanter (både som kost och kosttillskott) i relation till förekomst av sjukdom. Endast i mycket liten utsträckning handlar det om interventionsstudier där man förser försökspersonerna med tillskott av antioxidantia och sedan studerar utfallet. Totalt i materialet är finns det endast sex studier som uppfyller den vetenskapliga normnivån att vara randomiserade, placebokontrollerade och dubbelblinda ? den typen av studier som man tillmäter störst vetenskapligt värde.
Människor kan bli lurade
Bakgrunden till att SBU satte igång utvärderingen av antioxidanternas värde som förebyggare av sjukdom var hälsokostbranschens hårda marknadsföring av preparatens förträfflighet som om effekterna var vetenskapligt bevisade. SBU ville helt enkelt ta reda på hur det förhöll sig på den punkten. Användningen av antioxidantia är nämligen ganska utbredd i landet.
? Det finns några olika studier som visar att mellan 17% och 30% av svenskarna, mer eller mindre, regelbundet äter antioxidantia, säger professor emeritus Björn Isaksson, ordförande i SBU:s arbetsgrupp och moderator för symposiet.
SBU menade att detta var en okontrollerad konsumtion som baserade sig på påståenden som inte säkert var underbyggda i litteraturen. Detta skulle i sin tur kunna innebära att människor blev lurade dels på pengar och dels genom att de trodde att var skyddade. Antioxidanterna tas ju i preventivt syfte.
Frågan som SBU ställde sig var därför om inte de antioxidanter som redan finns i kosten var tillräckliga eller om ett extra tillskott faktiskt tillförde någon preventiv effekt.
Ökad risk av antioxidanter
Av de sjukdomsområden där antioxidanter har hävdats ha effekt visade sig cancerområdet vara det mest undersökta, men samtidigt det område med sämst kvalitet på studierna.
Björn Isaksson håller dock fram en av de viktigare, den finska interventionsstudien ?The Alpha-Tocopherol, Beta Carotene Cancer Prevention Study? eller ATBC-studien som 1994 något överraskande visade en högre risk för lungcancer för de som åt antioxidanten beta-karoten jämfört med dem som inte intog beta-karoten som kosttillskott. Något som skulle indikera ? inte en skyddande effekt utan tvärtom ? en skadande effekt av intag av beta-karoten.
? Detta är naturligtvis uppgifter som vi måste väga in i vår sammanfattande värdering, säger Björn Isaksson. Sedan är det inte självklart att man kan använda resultaten från de farmakologiska doser som gavs till att värdera antioxidanter som finns i kosten.
Kosten det viktigaste
Arbetsgruppen har nu, efter fyra år, slutligen kommit fram till ett svar på frågan om antioxidanter kan förebygga sjukdom eller inte, men det var knappast någon enkel uppgift.
? Det är aldrig lätt att komma fram till konsensus inom vetenskapen, men så småningom har vi nått fram till en gemensam linje som vi kan stå för, säger Björn Isaksson.
Var denna linje går är alltså en väl förborgad hemlighet fram till symposiet den 26 november och hälsokostbranschen väntar naturligtvis med spänd förväntan på resultatet av SBU:s genomgång. En viss fingervisning om detta kan man möjligen få av Björn Isakssons eget förhållande till antioxidanter som kosttillskott ? något som han inte har användt speciellt ofta.
? Nej, det har jag faktiskt inte. Jag menar personligen, eftersom jag är nutritionist, att kosten är det som varit bestämmande för människans hälsa. Jag kan väl medge att jag vid några tillfällen ? när jag varit på väg att bli förkyld ? provat C-vitamin. Och ibland har jag tyckt att det varit bra och ibland att det inte varit det, säger Björn Isaksson.