Annons

?Läkare behöver bättre stöd för att neka viss läkemedelsbehandling?

Nya och dyra läkemedel är bra när de används på indikationer där det är visat att de har effekt och är kostnadseffektiva. Problemen börjar när dessa indikationer överskrids och preparaten skrivs ut utan vetenskapligt stöd. Det menar Curt Peterson, klinisk farmakolog vid Karolinska sjukhuset.

24 jul 2002, kl 22:05
0

Att nya läkemedel som lanseras generellt är dyrare än de äldre de är tänkta att ersätta är lätt att se, men vad man faktiskt får ut för de extrapengar som de nya läkemedlen kostar är desto svårare att mäta. Det menar Curt Peterson, klinisk farmakolog vid Karolinska sjukhuset, sekreterare i Stockholms nordvästra sjukvårdsområdes läkemedelskommitté och moderator för symposiet ?Är nya läkemedel bättre än gamla ? eller bara dyrare??.
? Å ena sidan ställer man betydligt högre krav på de nya läkemedel som registreras idag vilket innebär att fler studier måste göras som i sin tur gör utvecklandet dyrare, säger han, men å andra sidan lägger läkemedelsindustrin ner mycket mer pengar på marknadsföring idag. Och det kan man fråga sig om det är rimligt. Dessutom går ju många läkemedelsföretag väldigt bra och genererar stora vinster till sina aktieägare.
I dagens läkemedelsvärld blir det därför mycket viktigt att värdera läkemedel objektivt, menar Curt Peterson.


Kostnadseffektiva eller inte?
? Losec är ju t ex ett alldeles utmärkt läkemedel, säger Curt Peterson, men det används på ett antal indikationer som det inte borde. Ett sådant läkemedel som Losec kan man bara använda på de indikationer där det verkligen visat effekt och kostnadseffektivitet. Nu används det bl a mot diffusa magbesvär, något som är ganska vanligt i befolkningen.
En annan läkemedelsgrupp som kommer att diskuteras under symposiet är de nya antidepressiva läkemedlen ? de s k SSRI-preparaten.
? Det man måste fråga sig är ju i vilken utsträckning de nya dyrare SSRI-preparaten ska ersätta de gamla antidepressiva. Vid klassiska depressioner är de inte bättre än de gamla, men de har färre biverkningar. Men sedan har de börjat användas på alla möjliga indikationer. Och då kommer man in på frågan om vilka som egentligen ska behandlas. Det får ju inte bli någon slags masspsykos där alla ska ta dessa medel för att känna ett välbefinnande.
Men det är inte enbart problem med nya och dyrare läkemedel vill Curt Peterson poängtera. Ett exempel är de selektiva 5-HT3-antagonisterna som används mot illamående vid cytostatikabehandling av cancerpatienter så att den behandlingen kan ske polikliniskt istället för att patienterna ska behöva vara inlagda.
? Det är ett utmärkt exempel på att nya och dyrare läkemedel faktiskt ändå kan vara kostnadseffektiva, säger han.


Läkarna har för dåligt stöd
Vad det hela handlar om är att de nya och dyrare läkemedlen endast får användas på rätt indikationer, d v s de indikationer där det är visat att det är effektivt och kostnadseffektivt att använda dem. Det kan tyckas låta enkelt, men har visat sig väldigt svårt att klara i praktiken.
? När interferon först godkändes var det på indikationen hårcellsleukemi ? en sjukdom med en handfull nya patienter varje år, säger Curt Peterson. Men försäljningen blev enormt mycket större än vad man som kunde motiveras med den indikationen.
Ansvaret för att det inte har fungerat ligger både på läkemedelsföretagen och de förskrivande läkarna. Läkemedelsföretagen stimulerar till förskrivning och användning med sin marknadsföring medan det naturligtvis är läkarnas ansvar att inte skriva ut preparat på indikationer som saknar dokumentation.
Och här ser Curt Peterson läkemedelskommittéernas främsta uppgift i framtiden. Det kommer inte att vara lika intressant att göra listor över rekommenderade läkemedel, istället kommer kommittéerna definiera vid vilka indikationer olika läkemedelsklasser ska användas respektive inte användas, menar han.