Byte av antibiotika minskade svåra diarréer

Nya antibiotikariktlinjer halverades antalet patienter som fick allvarliga tarminfektioner.

12 november 2018, klockan 10:00
0

En forskningsstudie i Västra Götaland visade att läkare genom sina val av antibiotika kan minska risken för allvarliga tarminfektioner. Det handlar om diarrésjukdomen clostridium difficile som vanligen orsakas av antibiotikabehandling mot någon annan infektion. Bredspektrumantibiotika i klassen cefalosporiner är en antibiotikatyp som länge har misstänkts ge särskilt hög risk för clostridium-infektioner.

I studien jämfördes två sjukhus. Det ena var Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Där fanns ett åtgärdsprogram som kraftigt minskade användningen av intravenösa cefalosporiner. Vid exempelvis en lunginflammation eller en svår urinvägsinfektion som tidigare skulle ha behandlats med ett läkemedel i denna klass, valde doktorn enligt sjukhusets riktlinjer i stället en annan antibiotikabehandling, till exempel en kombination av två antibiotika med smalare spektrum

Det andra sjukhuset var Skaraborgs sjukhus som har verksamhet i Falköping, Lidköping, Mariestad och Skövde. Det är ungefär lika stort som Södra Älvsborgs sjukhus, saknade ett åtgärdsprogram för förbättrade antibiotikaval och fick fungera som jämförelsesjukhus.

På sjukhuset med åtgärdsprogram, Södra Älvsborgs sjukhus, halverades antalet fall av sjukhusförvärvad clostridium difficile-infektion under den studerade perioden. På Skaraborgs sjukhus ökade i stället clostridium difficile-infektionerna svagt under samma period.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Antimicrobial Chemotherapy.

Forskargruppen vill nu bidra till ökad medvetenhet i sjukhusvården så att färre patienter drabbas av den allvarliga tarminfektionen.

– Det är äldre, svaga patienter som är mest utsatta. Om vi lyckas reda ut lunginflammationen eller urinvägsinfektionen som patienten ursprungligen vårdas för, men behandlingen orsakar ett annat svårt sjukdomstillstånd så är inget vunnet, säger infektionsläkaren Johan Karp vid Skaraborgs sjukhus som lett studien tillsammans med kollegan Jon Edman-Wallér vid Södra Älvsborgs sjukhus.

Clostridiuminfektioner uppkommer när antibiotikabehandling rubbar balansen i tarmfloran och clostridium difficile-bakterier som redan finns i tarmen börjar växa till och avge toxiner. Patienten kan få svår diarré och då finns även risk för smittspridning. Diarrésjukdomen är ofta långvarig och svårbehandlad och kan vara livshotande.

Den nya studien bekräftar att en medveten strategi i valet av antibiotika på sjukhusen är en viktig faktor för att förebygga clostridium difficile. Johan Karph, Jon Edman-Wallér och deras medarbetare passade på att göra sin studie i samband med att Södra Älvsborgs sjukhus genomförde ett program för förbättrad antibiotikaanvändning, ett så kallat Antibiotic stewardship programme.

Detta program var främst inriktat på att minska problemen med antibiotikaresistens.  Men forskargruppen såg att åtgärderna också skulle kunna få betydelse för clostridium difficile-infektionerna och bestämde sig för att göra studien.

I programmet ingick förutom personalutbildning och it-stöd bland annat nya riktlinjer för antibiotikabehandling, anpassade till de nationella rekommendationerna för olika infektioner. De nya riktlinjerna begränsade bland annat användningen av cefalosporiner.

Forskarna studerade retrospektivt antibiotikaanvändning och förekomsten av clostridium difficile-infektioner vid de två sjukhusen under tre olika år. De valde åren 2007 som var året före åtgärdsprogrammets start samt åren 2012 och 2015, när programmet var implementerat.

Vid Södra Älvsborgs sjukhus minskade användningen av cefalosporiner med 87 procent från 2007 till 2015. Samtidigt halverades antalet sjukhusförvärvade fall av clostridium difficile.

Även vid Skaraborgs sjukhus gick användningen av cefalosporiner ned, men betydligt mindre, bara med 36 procent. År 2015 var användningen räknat i dygnsdoser ungefär fem gånger så hög där som vid Södra Älvsborgs sjukhus.

Vid Skaraborgs sjukhus syntes inte heller någon minskning av clostridium-fall utan i stället en svag, men inte signifikant ökning mellan 2007 och 2015.

Forskarna följde också upp de patienter vid båda sjukhusen som drabbats av clostridium difficile för att se vilken antibiotika de fått innan. En klar majoritet av fallen kunde kopplas till cefalosporiner.

Forskarna drar slutsatsen att minskad användning av cefalosporiner är en effektiv strategi för att förebygga sjukhusförvärvade clostridium difficile-infektioner.

– Dessa antibiotika har sin plats, men vi måste begränsa den slentrianmässiga användningen så mycket som möjligt, säger Johan Karp.

En något oroande iakttagelse var att den minskade användningen av cefalosporiner ledde till en viss ökning för andra bredspektrumantibiotika, vilket ur resistenssynpunkt inte är något framsteg.

– Vi vill helst att man i stället väljer andra alternativ när det går, exempelvis att kombinera två smalare antibiotika, säger Johan Karp.

Efter framgångarna i Borås har nu även Skaraborgs sjukhus infört nya antibiotikariktlinjer där cefalosporiner vid flera tillstånd inte längre är förstahandsval.

– Vi har också sett att clostridium-infektionerna nu minskar även på Skaraborgs sjukhus, säger Johan Karp som hoppas att resultaten av den nu publicerade studien ska påverka kollegor runt om i landet.

– Vi doktorer styrs ibland mycket av traditioner. Här behöver vi bryta traditionerna och göra smartare antibiotikaval för att bespara våra patienter onödigt lidande.