Annons
Diabetesläkemedel motverkade hjärtsvikt

Diabetesläkemedel motverkade hjärtsvikt

Astrazenecas SGLT2-hämmare Forxiga minskade sjukhusinläggningarna för hjärtsvikt vid diabetes typ 2.

12 nov 2018, kl 14:36
0

SGLT2-hämmarna är en av de nyaste grupperna av blodsockersänkande diabetesläkemedel och tidigare forskning har väckt hypotesen att de är särskilt bra när det gäller att skydda diabetespatienters hjärt-kärlhälsa. Hjärt-kärlsjukdomar är en vanlig komplikation av diabetes och allt mer av diabetesvården inriktas på att förebygga sådana och andra komplikationer.

Hypotesen om SGLT2-hämmarnas hjärt-kärlskydd bekräftas dock bara delvis av den stora kliniska studien Declare-timi 58. Resultaten presenterades av Astrazeneca vid  American heart associations nyligen avslutade stora hjärtkongress i Chicago, USA.  Resultaten har också publicerats New England journal of medicine.

När den orala SGLT2-hämmaren Forxiga (dapagliflozin) i studien jämfördes med placebo syntes inga effekter av Forxiga på risken för kardiovaskulär död i exempelvis hjärtinfarkt eller stroke. Den enda signifikanta förbättringen som märktes i gruppen som fick Forxiga var att färre av dessa patienter behövde läggas in på sjukhus på grund av hjärtsvikt.

I studien följdes 17 160 patienter som var 40 år eller äldre och hade diabetes typ 2 samt hjärt-kärlsjukdom eller flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Studien genomfördes i 33 länder, bland andra Sverige. Patienterna lottades till att antingen få det blodsockersänkande läkemedlet Forxiga (dapagliflozin) eller placebo som tillägg till den behandling med livsstilsförändringar och/eller läkemedel de redan hade. De följdes under i median 4,2 år. Under uppföljningstiden drabbades över 1 500 av patienterna av allvarliga hjärt-kärlproblem som hjärtinfarkt och stroke. 900 dog av kardiovaskulära orsaker eller togs in på sjukhus på grund av hjärtsvikt.

Förekomsten av allvarliga hjärt-kärlproblem och kardiovaskulär död var lika stor i Forxigagruppen som i placebogruppen. Men ändå fanns alltså en signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde hjärtsvikt. Forxigagruppens risk att behöva sjukhusvård för hjärtsvikt var 73 procent av placebogruppens risk.

Dessutom fanns en viss positiv effekt av Forxiga när det gällde njurfunktionen.

Säkerhetsmässigt syntes inga stora skillnader mellan grupperna. Det var dock något vanligare med ketoacidos, syraförgiftning, och underlivsinfektioner bland dem som fick Forxiga.

Den gynnsamma effekten på risken för hjärtsvikt syntes i olika undergrupper av patienter. Det gällde dem som hade hög risk för hjärt-kärlproblem och dem som redan hade hjärt-kärlproblem. Mot bakgrund av det hoppas Astrazeneca att studien ska bana vägen för en bredare användning av läkemedlet.