Äldreapotekare driver vinnande koncept

Äldreapotekare driver vinnande koncept

När läkemedelsanvändningen skulle förbättras på äldreboendena i Halland var det ingen tvekan om vilken yrkeskategori som var viktigast att bjuda in. Undersköterskorna sitter inne med all information som doktorn behöver.

14 jun 2007, kl 17:48
0

Det är läkemedelsrond på äldreboendet Bukärrsgården i Särö, några mil söder om Göteborg. Den ansvarige läkaren Per Gyllén och äldreapotekaren Michael Borg har samlat samtliga sjuksköterskor och undersköterskor på en av äldreboendets sju avdelningar. Det handlar om ett 20-tal personer som sitter runt några ihopdragna bord i en lånad skolsal i Säröskolan, ett 50-tal meter från äldreboendet. Diskussionen handlar om en dement kvinna som nyligen fått sitt demensläkemedel borttaget.
? Hon är orolig och har svårt att klara ätandet. När jag ställer fram kaffe och macka så klarar hon det inte. Hon smular ner mackan i kaffet, eller så välter hon ut kaffet, säger Anna Petrén, undersköterska på äldreboendet.
? Det verkar som om hon nu bara kan göra en sak i taget för när jag dröjde med kaffet en gång så funkade det bra, säger hon.

Hon ifrågasätter beslutet att sätta ut medicinen och undrar om det inte vore bäst att sätta in den igen.
? Det är väl ett alldeles utmärkt sätt att ge henne kaffe och macka var för sig. Då kan hon ju både äta macka och dricka kaffe, bara inte samtidigt, säger Per Gyllén.
Och han fortsätter.
? Dementa blir ju aldrig bättre, bara sämre. Det finns en punkt när dessa läkemedel inte längre tillför något och tyvärr har denna patient passerat den punkten. Det vi kan göra är att servera de olika delarna i måltiden var för sig och för all del gäller det även när ni lägger fram kläderna, säger han.
? Men vad är vinsten med att inte få ett recept? frågar en annan undersköterska.
? Att slippa biverkningarna, som sömnstörningar och illamående. Vi vet sedan tidigare att vissa patienter faktiskt blir bättre när man sätter ut dessa mediciner, svarar Michael Borg.
? Jag är helt för att alla med Alzheimers sjukdom ska få prova dessa mediciner, men när de inte längre hjälper ska man prova att sätta ut dem. Många gånger gör man patienten en tjänst, fortsätter han.
Det är en mycket ledig stämning runt bordet medan diskussionen fortsätter om andra patienter. Undersköterskorna resonerar om hur det går för olika patienter, ställer frågor om behandlingarna och ifrågasätter dem ibland. Men skrattet är aldrig långt borta trots att det många gånger är allvarliga frågeställningar som tas upp.

Läkemedelsronden ingår som en del i projektet Modell Halland. Det kan enkelt beskrivas som en utvecklad variant av läkemedelsgenomgång på äldreboenden. Men den stora skillnaden jämfört med andra modeller är att undersköterskorna har en nyckelroll i Halland.
? Undersköterskorna måste vara med. Det är de som är närmast patienterna och vet hur patienterna mår. Inom den geriatriska vården kan de sina patienter som sina barn, säger Per Gyllén.
? På detta viset får vi fram informationen om patienterna helt ofiltrerad. Så har det aldrig varit tidigare, säger han.
Det första som görs när modellen ska införas på ett äldreboende är att alla sjuksköterskor och undersköterskor får gå en tre timmar lång utbildning. Där får de lära sig grundläggande farmakologi och famakokinetik, men också att skilja utsättningssymtom ifrån sjukdomssymtom och en hel del icke-farmakologiska metoder.
? Det är många som feltolkar utsättningssymtom och tror att patienten återinsjuknat och då åker läkemedlet som just tagits bort in igen, säger Michael Borg.
? Den här modellen lyfter undersköterskorna. Och de icke-farmakologiska metoderna håller doktorn borta och ger dem en yrkesstolthet i att de kan lösa vissa problem själva, säger han.
Och undersköterskorna på Bukärrsgården i Särö upplever också modellen mycket positivt.
? Jag tycker att jag har fått större inblick i varje patients behandling, jag känner att jag vet mer vad det handlar om, säger Angelica Lembäck.
Även den inledande utbildningen hade de en stor nytta av.
? Den gav mycket nytt kring vad läkemedlen gör i kroppen, säger Boel Järryd.

De öser lovord över de båda ledarna Per Gyllén och Michael Borg.
? Michael är som en levande FASS. Och så förklarar han på ett vanligt sätt, säger Angelica Lembäck.
? På ronden får vi svar på varför Per gör som han gör och han lyssnar väldigt mycket på oss, säger Gunilla Kallepruun.
? Det känns bra att vi alltid kan ifrågasätta en behandling och att han vågar prova våra idéer, säger Anna Petrén.
? Det här sättet ger så mycket inspiration. Det har blivit roligt att engagera sig. Och det är mycket tack vare Per och Michael. De är så engagerade och det smittar av sig, säger Boel Järryd.
Men har det haft någon effekt för patienterna?
? Ja, de är mer vakna nu. Vi har till exempel två kvinnor på vår avdelning som bara sov tidigare. Nu är de vakna och kan svara på tilltal, säger Anna Petrén.
? Ja, och magarna är bättre nu, tidigare använde vi mycket laxermedel, men det behövs inte längre, nu kör vi med Pajalagröt istället, säger Gunilla Kallepruun.

Före varje rond samlar äldreapotekaren Michael Borg in fakta om de aktuella patienterna och deras medicinering som sammanställs till ett protokoll och skickas ut till alla i personalen i god tid före ronden. Vid ronden diskuteras sedan upp till åtta patienter, deras situation och medicinering.
? Och vid diskussionen kring läkemedlen kommer också många andra bra idéer upp på bordet, säger Per Gyllén.

Förändringar som görs följs upp i två steg. Först görs en utvärdering efter fem till sex veckor. Då värderas de direkta effekterna av åtgärderna. En andra utvärdering görs efter tre till fem månader för att se på långtidseffekterna av åtgärderna.
? Som behandlande läkare känner jag mig väldigt trygg med protokollet som Michael gör. Tack vare de uppgifterna kan jag tryggt säga att försämringarna av den dementa kvinnan vi talade om beror på sjukdomen. Läkemedlet har inte längre någon plats i behandlingen av henne, säger Per Gyllén.
? Michael går också igenom journalerna på ett strukturerat och systematiskt sätt och kan påpeka brister som ?varför inte ACE-hämmare?? till en patient med hjärtsvikt. Det är jättebra för mig, säger Per Gyllén.

Modell Halland har, sedan den infördes i höstas, också inneburit andra förändringar i arbetet på äldreboendet.
? Det börjar märkas att sjuksköterskorna och undersköterskorna har anammat en ny arbetsmodell som de nu använder också i andra sammanhang. De har till exempel startat egna projekt, bland annat ett där de ska förbättra hygienen och utgår från Socialstyrelsen hygienrekommendationer, säger han.
Enligt Per Gyllén är det livsviktigt för landstingsanställda läkare att ta bort huvudmannaspärren, våga låta sig bli ifrågasatta av den kommunala sjukhemspersonalen och öppna kommunikationsvägarna till dem som är närmast patienterna, undersköterskorna.
? Det handlar så väldigt mycket om vår egen attityd till vårt arbete. Vi är ju här av en enda anledning, och det är patienterna. Det är så himla lätt att glömma det, säger han.
Michael Borg är nu apotekare, men har tidigare jobbat som undersköterska i 15 år, bland annat på äldreboenden. När han, direkt efter apotekarexamen 2004, fick Hallands läns landstings läkemedelschef Björn Johanssons uppdrag att ta fram en modell för läkemedelsgenomgångar var det självklart att börja med dem som är närmast patienterna, undersköterskorna.
? Eftersom jag själv jobbat i äldrevården vet jag hur det fungerar. Jag vet att undersköterskor är en duktig personalgrupp vars kompetens inte används fullt ut. Jag vet vad de kan, men också vad de inte kan, säger han.
Michael Borg är noga med att lyfta fram undersköterskornas betydelse, men utan hans eget engagemang och arbete skulle Modell Halland knappast fungera. Han håller i den inledande utbildningen och gör allt för- och efterarbete till ronder och uppföljningar och förser läkare och sköterskor med färdiga protokoll och rapporter.

Målet med projektet är att de halländska patienterna ska må bra och ha ett bra liv på landstingens äldreboenden. Det handlar inte om att spara pengar och inte heller om att minska antalet läkemedel.
? Det har varit för mycket fokus på antalet läkemedel när det gäller äldrevården. Det är inget bra mått på kvaliteten i behandlingen. En patient med 10-15 läkemedel kan ha en mycket bättre läkemedelsanvändning än en med fem läkemedel, säger Michael Borg.
? Men läkemedel kan också ibland minska livskvaliteten för patienterna, det vi försöker göra är att optimera behandlingen, säger han.

Om modellen är framgångsrik i ett objektivt perspektiv finns det inget svar på ännu. Projektet befinner sig fortfarande i ett uppstartningsskede och är inte utvärderat vetenskapligt. Men det finns klara tecken som tyder på att det fungerar. Undersköterskornas upplevelse av att patienterna är vaknare och mår bättre är ett sådant tecken. Ett annat är att antalet patienter som har behövt läggas in på sjukhus akut från Bukärrsgården i Särö har minskat rejält sedan modellen infördes i höstas. Det är ännu endast en observation i statistiken som inte har analyserats färdigt än.
? Men det är en indikation på att vi nu snabbare kan svara på patienter som mår dåligt, säger Per Gyllén.
I Hallands läns landsting är modellen hur som helst redan en succé. Alla kommuner är eniga om att detta är modellen de ska använda och utbyggnaden är i full gång.
? Vi har precis anställt fem nya äldreapotekare som jag ska lära upp och som ska göra samma jobb som jag, säger Michael Borg.
Andra landsting som har fått höra om modellen är också positiva och Michael Borg har förfrågningar från flera stycken om att komma och berätta hur han gjort. Men det finns en risk att de får vänta.
? Vi skickade ut en förfrågan i mitten av 2004 till alla läkarna på äldreboenden i vårt landsting om att delta i projektet och jag har ännu inte hunnit igenom listan på alla de som vill vara med, säger Michael Borg.

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng