ACTA hotar tillgången på läkemedel

På världsmarknaden konkurrerar Europa och USA inte med låga löner eller billiga råvaror utan med uppfinningar och design. Tanken bakom Acta är att skydda just företag som satsar på design från konkurrens från billiga piratkopior, samt skydda konsumenter från alltifrån förfalskade och kanske farliga bantningspiller till fejkade motordelar som inte lever upp till europeiska säkerhets-standarder.Därför […]

25 apr 2012, kl 15:26
0

Annons

På världsmarknaden konkurrerar Europa och USA inte med låga löner eller billiga råvaror utan med uppfinningar och design. Tanken bakom Acta är att skydda just företag som satsar på design från konkurrens från billiga piratkopior, samt skydda konsumenter från alltifrån förfalskade och kanske farliga bantningspiller till fejkade motordelar som inte lever upp till europeiska säkerhets-standarder.
Därför är det en ekonomisk ödesfråga att, genom internationella avtal, få andra länder att respektera upphovsrätten. Sett ur det perspektivet handlar Acta om rättvis global konkurrens och förenklad handel med legitima varor.
Sett ur ett annat perspektiv, framför allt från utvecklingsländer, kan Acta i stället bli ett handelshinder. Organisationen Läkare utan gränser befarar att avtalet försvårar handeln med generisk medicin, till exempel billig hiv-medicin från Indien – världens största generikatillverkare och »den fattiga världens apotek«.
– Priset på de kombinationspreparat för hiv-behandling som produceras i Indien, och som majoriteten av alla hiv-smittade i världen använder, är mindre än en procent av vad motsvarande läkemedel kostar inom EU, förklarar PehrOlov Pehrson, infektionsläkare och talesperson för Läkare utan gränser.

Den indiska läkemedelsindustrin började på 2000-talet producera billiga läkemedel för export, men bara till tredje världen. Generikan fick inte konkurrera med de patenterade originalmedicinerna på de amerikanska och europeiska marknaderna.
Oron som PehrOlov Pehrson känner inför Acta kommer sig av att Nederländerna sedan 2008 har stoppat laster med generisk medicin från Indien som varit på väg till Brasilien, Venezuela, Colombia, Peru och Nigeria, efter klagomål från patenthållarna.
Om preparaten hade sålts på den europeiska marknaden skulle det rört sig om patentintrång, men nu var de bara i Europa som ett stopp på vägen, mellan länder där läkemedlet inte var patentskyddat. Ändå beslagtog tullen i Rotterdam lasten. I några fall förstördes den, i andra fall skickas den tillbaka till Indien.
– Många är oroliga över att Acta ska medföra att transporter från till exempel Indien till Afrika stoppas i något transitland, säger Stefan Johansson, som är ämnesråd vid justitiedepartementet och svensk representant i Acta-förhandlingarna.
– Men i Acta-avtalet finns inget krav på att tullen ska kunna ingripa i transitsituationer, och tullavsnittet omfattar överhuvudtaget inte patent, fortsätter Stefan Johansson.

Hur man ser på Acta beror på hur man läser lagtexten: Patentintrång omfattas visserligen inte av tullavsnittet. Däremot, säger kritikerna, förbjuder Acta heller inte uttryckligen ett land från att stoppa generikahandel i transit.
Artikel 13 i Acta utvidgar gränskontrollen till export och transit, och inte bara import som i det nu gällande frihandelsavtalet Trips. Fler typer av varor omfattas också – allt som rör immaterialrätt. Men vad som räknas till ett immaterialrättsbrott definieras av nationella och inte internationella lagar, och det kan handla om patent, varumärken, mönster eller upphovsrättsskyddade verk, berättar Henning Große Ruse-Khan, forskare vid Max Planck-institutet för immaterialrätt och konkurrenslagstiftning.
Sedan dokument läckt ut under de slutna Acta-förhandlingarnas gång, och piskat upp en kritikerstorm, har det byggts in tillräckligt många juridiska säkerhetsventiler för att länderna inte ska tvingas stoppa generikahandel i transit, till exempel att patent har lyfts ur tullavsnittet.
Men frågan är om det räcker.
– Allt beror på hur länderna implementerar Acta, säger Henning Große Ruse-Khan.
Även om Acta inte har börjat gälla ännu så har tullbeslagen av generika i Rotterdam upphört. Detta beror dels på en dom från EU-domstolen, som slår fast att Nederländerna måste kunna bevisa att medicinerna är avsedda för den europeiska marknaden för att få lov att stoppa lasten, dels på grund av en rättsprocess som Indien och Brasilien driver mot EU i Världshandelsorganisationen (WTO).

Tvisten handlar om huruvida EU genom att stoppa och förstöra medicin har brutit mot Trips och mot internationella bestämmelser om folkhälsa.
Parallellt pågår förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien. Henning Große Ruse-Khan säger att EU generellt brukar driva på för ett starkare skydd för upphovsrätten, men att förhandlingspositionen gentemot Indien är svag på grund av WTO-tvisten. Indiens förhandlare har i offentliga uttalanden sagt att de inte kommer att acceptera regler som går längre än de i Trips.
PehrOlov Pehrson på Läkare utan gränser befarar dock att avtalet just kommer att gå i den riktningen.
– I alla handelsförhandlingar finns det en stark och en svag part. I flera avtal som EU eller USA har slutit med andra länder har de i kraft av sin styrka gått längre än Trips, till exempel genom att förlänga patenttiden.
Sammantaget riskerar Acta, Trips och andra handelsavtal att få en »chilling effect« på Indiens stora generikatillverkare, att man helt enkelt avstår från produktionen om kostnaden blir för stor, tror Pehrson.
Kontroversen om generiska läkemedel är bara en av flera frågor där förespråkare och kritiker tolkar lagtexten på diametralt olika sätt. Det som har rört upp mest känslor har handlat om friheten på internet i form av fildelning av musik och filmer.
Men den som läser lagtexten ser att det är lika mycket en fråga om vad den vaga texten tillåter som vad den kräver.
– Vi vill se vilka instruktioner som EU-kommissionen ger gränsmyndigheter, internetleverantörer och medlemsstater. Alla dokument som rör den verkliga implementeringen av Acta måste vara tillgänglig innan vi röstar, understryker brittiske socialdemokraten David Martin, som är ansvarig för Acta i EU-parlamentet.

Acta förhandlades fram under stort hemlighetsmakeri och bläcket på avtals-texten hade knappt torkat innan avhoppen började: Slovenien, Polen, Tjeckien och Rumänien har på kort tid avbrutit eller skjutit upp ratificeringen.
U-svängarna har följt på stora demonstrationer i flera europeiska storstäder. Nätrörelsen Anonymous har också hackat regeringshemsidor i framför allt Öst- och Centraleuropa.
Efter att avhoppen från undertecknande EU-länder hade blivit pinsamt många och i ett försök att rädda Actas trovärdighet, beslöt EU-kommissionen i februari att be EU:s domstol ta ställning till om avtalet bryter mot fördragen.
Minst ett år, kanske längre, kommer frågan att ligga hos domstolen och fram tills dess är avtalet fruset. Skulle domstolen komma fram till att Acta är förenlig med fördragen så innebär det däremot inte att EU-parlamentet godkänner avtalet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng